Mer än var fjärde elev uppger att de någon gång blivit kränkta i skolan, och enligt barn- och elevombudet ökar anmälningarna. Trenden mot ett hårdare klimat i skolorna märks också hos Arbetsmiljöverket, som rapporterar om allt grövre kränkningar. Att offren filmas och hängs ut på nätet hör inte till ovanligheterna.
HD-avgörande starten för tuffare lagstiftning
År 2001 framställde en 14-årig flicka i Grums kommun skadeståndsanspråk om 700 000 kronor för bland annat kränkning och förlorade framtida inkomster. Flickan mobbades så svårt att hon drabbades av panikångest, depressioner och bestående fysiska skador. Familjen flyttade till slut från orten för att flickan skulle kunna fortsätta sin skolgång. Högsta domstolen konstaterade att flickan mobbats, men ogillade talan med hänvisning till att skolan vidtagit de åtgärder som kunnat krävas.
Målet blev på många sätt startskottet för de regeländringar som möjliggjort skadestånden. År 2004 föreslog Skolansvarsutredningen att skollagen skulle kompletteras av en ny elevskyddslag. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006, och konstruerades så att skolan numera bär bevisbördan för att den inte varit vållande.
Rekordhög ersättning till filmad högstadieelev
Sedan lagen infördes har Barn- och elevombudet, BEO, krävt skadestånd i ett tiotal fall varav de flesta resulterat i förlikning. Skadeståndsanspråken har varierat mellan 25 000 och 150 000 kronor. Den högstadieelev som tejpades vid en stolpe och filmades av sina jämnåriga fick rekordhöga 87 500 kronor efter förlikning. Summan är den högsta som betalats ut för kränkningar av det här slaget i Sverige. Jämförelsevis tillämpar brottsoffermyndigheten ett schablonbelopp om 75 000 kronor för kränkning vid våldtäkt mot barn.
Enligt Rädda Barnen behövs ytterligare förstärkningar av barnens rättsliga skydd. I samband med Skolansvarsutredningens betänkande 2004 föreslog organisationen i en skrift författad av professor Bill W Dufwa strikt ansvar för kränkningar i skolor och ett ersättningssystem baserat på en obligatorisk privat ansvarsförsäkring. Rädda Barnen betonar dock vikten av det förebyggande arbetet, med fokus på det sociala klimatet och de rådande värdegrunderna i skolorna.
Skadestånd inte tillräckligt
Uppfattningen delas av Friends, som arbetat aktivt mot mobbning sedan 1997. Enligt Friends styrs mobbningen av faktorer som miljö, klimat och attityderna hos elever och personal. Att fokusera på den utsatta individen leder till kortvariga effekter och i vissa fall till förvärrade problem för den som drabbats.
– Skadestånd är jättebra för den elev som utsatts för mobbning, men det löser inte problemen med utsatthet i skolorna. Vår uppfattning är att alla skolor måste ha ett välfungerande förebyggande arbete. Sedan kan skadestånd vara bra för att visa att man tar problemet på allvar, säger Johnny Lindqvist på Friends.
Rimligt utkräva ansvar av skolorna
Betydelsen av det förebyggande arbetet visas inte minst av de stora skillnaderna mellan skolorna. Enligt de inspektioner Arbetsmiljöverket genomförde tidigare i år bland 289 storstadsskolor saknas ofta rutiner för hur personalen ska hantera våld och hot. Skolor som arbetat aktivt med mobbningsfrågor utmärker sig med betydligt färre fall av allvarliga kränkningar.
– Mobbning har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Mobbning är inte ett barnproblem, det är ett vuxenproblem, och skolan har generellt sett ett mycket stort ansvar i fråga om mobbning, säger Barnombudsmannen.
Enligt Barnombudsmannen är det rimligt att ställa höga krav på skolorna. Lösningen, menar man, ligger i första hand i att göra vuxna medvetna om problemen och att arbeta förebyggande med de värderingar man för vidare till barnen. Johnny Lindqvist håller med:
– Skolorna lägger idag stor vikt vid att uppnå kunskapsmålen. Hur intressanta är elevernas betyg om skolorna inte kan bidra till att skapa demokratiskt välfungerande medborgare?
Fredrik Svärd
Chefredaktör
