Svartsö Krog träffade i mars år 2002 ett lokalhyreskontrakt och ett avtal om rörelsearrende med ett cateringföretag. Hyresavtalet och rörelsearrendet sades upp i mars 2004 och upphörde att gälla i december. Livsmedelsinspektion och polis besökte krogen sommaren 2004 och konstaterade då att krogen var misskött, lokalen var vanvårdad och livsmedelslagen inte hade följts. Hyresgästen övergav Svartsö och upphörde med verksamheten utan att informera hyresvärden. Under hyrestiden hade hyresgästen ändrat firma och styrelseledamöter utan att informera hyresvärden.
Hyresvärden ansökte om betalningsföreläggande för bland annat hyra och skadestånd för bland annat åverkan på lokalerna. Delgivningen försvårades dock eftersom omständigheterna tydde på att samtliga styrelseledamöter vid tillfället antogs vara så kallade målvakter. Hyresvärden hade vid städningen av krogen dessutom tagit hand om lönelistor, arbetslistor och ett utdrag ur kassaapparaten. Hyresvärden bedömde att det gjorts felslagningar och korrigeringar som uppgått till ca fyra miljoner kronor.
Hyresvärden gjorde en polisanmälan mot den tidigare hyresgästen. Till anmälan bifogades en omfattande utredning. Efter att anmälan gjorts dröjde det sedan två år innan han fick besked om att förundersökningen lagts ned. Vissa av brotten hade också preskriberats under tiden. JO riktar nu kritik mot handläggningen av ärendet. Ärendet har i två perioder legat obearbetat under så lång tid som drygt åtta månader innan förundersökningen slutligen lades ned. Den enda förklaring åklagarmyndigheten har kunnat lämna är att myndigheten haft en stor arbetsbelastning under perioden. Enligt JO är handläggningstiden inte ens godtagbar med beaktande av att arbetssituationen varit ansträngd. JO finner det särskilt anmärkningsvärt att åklagaren inte funnit anledning att väcka åtal.
Hyresvärdens ombud advokat Håkan Fohlin på Setterwalls är besviken på polisutredningen.
– Polis och åklagare saknar uppenbarligen intresse, kunskap eller resurser för att tillämpa de så kallade målvaktsreglerna i aktiebolagslagen, säger han. Trots att vi serverade allt underlag har de inte lyckats ta hand om underlaget. Då kan man fråga sig hur det i så fall går till i fall när polis/åklagare ska utreda själva.
Håkan Fohlin anser att detta visar att den nya lagstiftning som avser att straffa dem som använder sig av så kallade målvakter i bolag är tandlös.
– Min klient har verkligen försökt att komma till rätta med vad han uppfattar som rena bedrägeriet och gjort mer än vad som kan begäras av en medborgare för att få polis och åklagare att intressera sig.
Roland Andersson vid Ekobrottsmyndigheten håller inte med.
– Däremot ska man se brotten mot aktiebolagslagen som ett komplement till annan brottslighet. Oftast har målvakterna eller de som använder sig av målvakter även begått annan tyngre brottslighet som man då ser som huvudbrottet, säger han.
Preskriptionstiden för brott mot ABL har förlängts
Roland Andersson berättar att preskriptionstiden vad gäller målvaktsbrotten nyligen förlängts från två år till fem år.
– Ekobrott tar ofta lång tid att utreda och preskriptionstiden på två år var tidigare ett problem, säger han.
