Eleven uppger att hennes påståenden inte direkt varit ägnade att utsätta läraren för andras missaktning, eller att det i vart fall förelegat en så kallad priviligerad situation då det varit försvarligt att lämna uppgiften till rektorn. Tingsrätten biföll käromålet. Flickans ombud, advokat Percy Bratt, välkomnar hovrättens avgörande.
– Enligt min mening dömde tingsrätten fel i det här målet. Det är principiellt väldigt viktigt att elever inte i efterhand ska kunna hållas ansvariga för anmälningar när de känt sig kränkta, säger Percy Bratt.
Läraren framhåller att han medvetet aktat sig för att komma för nära eleverna då ett antal elever tidigare anmält honom till skolans rektor för att ha tafsat på dem. Eleverna ska senare ha tagit tillbaka anklagelserna och bett om ursäkt. Flickan säger sig vara helt säker på att mannen vidrört henne och framhåller att eventuell skada uppstått till följd av skolledningens åtgärder.
Enligt hovrättens bedömning åligger det skolan att utreda och vidta åtgärder för att säkerställa elevers skydd mot övergrepp, samt att tillse att lämnade uppgifter inte sprids. Hovrätten uttalar vidare att det inte framstår som rimligt att den enskilde eleven måste kunna styrka att en lämnad uppgift varit sann eller att hon eller han haft skälig grund för den för att undgå skadeståndsansvar. Ett sådant krav skulle enligt domskälen motverka anmälningar av övergrepp och urholka rättsordningens skydd för barns och elevers rätt att slippa bli utsatta.
Hovrätten konstaterar att flickan anmält händelsen direkt till rektorn och att hon därmed lämnat uppgiften i den ordning eleverna uppmanats till. Anklagelsen anses mot den bakgrunden inte varit ägnad att utsätta läraren för andras missaktning enligt förtalsbestämmelsen, varför hon inte heller kan anses ha gjort sig skyldig till förtal.
Text: Fredrik Olsson
