Polisen blev i november 2005 anmäld för misshandel av en då 17-årig pojke alternativt tjänstefel. Han hördes som misstänkt i maj 2006 men antecknades som misstänkt först i november samma år. I slutet av november 2006 inkom stämningsansökan till tingsrätten. Ärendet initierades av polismyndigheten.
Justitieombudsmannen (JO) uttalar att en förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger; en förundersökning mot en anställd inom polisen ska inledas och bedrivas, och där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år, om brottet är riktat mot bland annat målsägandens hälsa, med särskild skyndsamhet. Förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inte tre månader efter det att en person befunnits skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. I det aktuella fallet överskreds tremånadersfristen med sex månader.
Av utredningen framgår att den utdragna handläggningstiden till stor del berott på svårigheter att genomföra målsägandeförhör samt förhör med den misstänkte; på grund av förhållanden delvis utanför åklagarens kontroll. JO har därför förståelse för att förundersökningen dragit ut något på tiden, men kommer fram till att undersökningsledaren borde ha varit än mer aktiv för att driva förundersökningen så att denna kunnat slutföras tidigare.
