Till de särskilda ungdomshemmen kommer ungdomar mellan 15 och 17 år som begått allvarliga brott. I stället för att dömas till fängelse, blir påföljden för dessa unga lagöverträdare sluten ungdomsvård.
Tanken är att ungdomarna under strafftiden ska genomgå vård och behandling. Det kan röra sig om behandlingsinsatser för missbruk, kriminalitet samt relations- och skolproblem. Det tidsbestämda straffets, och därmed vårdtidens, längd beror på det aktuella brottet. Den kortaste vårdtiden är två veckor – maxlängden är fyra år.
Vid placeringen tas hänsyn till samhällets behov av skydd, brottets art, strafftidens längd samt individens rymningsbenägenhet.
– Det är viktigt med ett fullgott skalskydd, men det allra viktigaste är det som sker innanför stängslen; att vi bygger behandlingsallianser med ungdomarna, att vi använder oss av metoder som stödjer sig på forskning och beprövad erfarenhet och att vi har en kvalificerad skola, säger Ewa Persson Göransson, generaldirektör för SiS i ett pressmeddelande.
För några år sedan rymde cirka trettio ungdomar från SiS slutna ungdomshem per år. Förra året avvek bara elva.
– Vi måste redovisa allt. Även förseningar som berott på till exempel missade tåg efter en permission ingår i statistiken. Rena rymningar där folk faktiskt bryter sig ut eller blir fritagna är mycket sällsynta, säger SiS presschef Cecilia Sandahl.
Behandlingen inleds med en utredningsperiod och hög slutenhet. Under utredningstiden görs ytterligare risk- och behovsbedömning. Det finns olika typer av avdelningar med varierande slutenhet. Säkerhetsnivån är anpassad till var i behandlingsprocessen den dömde befinner sig.
– Hela poängen är att ungdomarna ska återanpassas till samhället och inte återfalla i brott. Allt eftersom blir det allt mer öppet. Självklart är det också avgörande vad som händer efter tiden på institutionen, att vi får en fortsatt kvalificerad vård, behandling och planering som tar vid i ungdomarnas hemkommuner, säger Cecilia Sandahl.
Text: Johanna Haddäng
