Tingsrätten tillerkände de två offentliga försvararna i Bobbymålet 800 000 kronor respektive 550 000 kronor för sitt arbete. Hovrätten sänkte beloppen med knappt 100 000 kronor respektive 65 000 kronor på grund av att de inte tillräckligt specificerat tidsåtgången på det sätt som följer av gällande föreskrifter.
Försvararna överklagade beslutet att sänka ersättningen till Högsta domstolen som meddelade prövningstillstånd.
HD konstaterar att försvararuppdragen i det aktuella målet i och för sig är att betrakta som arbetskrävande. Målet har varit omfattande och misstankarna mot de båda försvararnas klienter har gällt mycket allvarliga brott. Det har också funnits motstående intressen mellan de båda tilltalade och målet har gett upphov till rättsliga frågor om bland annat uppsåt. Det har därför, enligt HD, varit påkallat att försvararna lagt ned mycket arbete.
HD anser dock, precis som hovrätten, att de båda advokaternas kostnadsräkningar varit knapphändiga. HD menar att målets omfattning och arvodenas storlek gör att det ska ställas höga krav på arbetsredogörelserna. Kostnadsräkningarna motsvarar inte i alla delar de krav som gäller enligt rättshjälpsförordningen regler för kostnadsräkningar från offentliga försvarare.
För den ene av försvararna höjer HD ersättningsbeloppet till 800 000 kronor för arbetet i tingsrätten eftersom beloppet anses som rimligt.
Även om det skulle ha varit mer ändamålsenligt om kostnadsräkningen innehållit en utförligare beskrivning av de åtgärder som vidtagits och tidsåtgången för var och en av åtgärderna och vad som föranlett dem har han i alla fall lämnat en samlad redovisning av nedlagd tid, fördelad på olika typer av ärenden, skriver HD i sin dom. Bristerna i kostnadsräkningen kan inte anses inskränka möjligheten att bedöma vad som är en skälig ersättning.
Den andre försvararens kostnadsräkning brister dock på så sätt att den inte innehåller någon form av specificering av den tid som lagts ned på olika åtgärder. Han har bara angett de samlade tidsåtgången. Det saknas därför tillräckligt underlag för att anse att skälig ersättning överstiger den som hovrätten bestämt.
HD var inte enig. En av rättens ledamöter ansåg att ersättningen som hovrätten bestämt skulle stå fast för de båda försvararna.
