Bokens nya upplaga är liksom den tidigare författad av Gabriel Michanek, professor i miljö- och naturresursrätt vid Rättsvetenskapliga enheten vid Luleås tekniska universitet, samt Charlotta Zetterberg, docent i miljörätt vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Boken har till syfte att presentera en grundläggande, historisk och övergripande bild av den svenska miljörätten och på ett strukturerat sätt behandla miljörättens komplexa regelmassa. Såväl överlappningar som andra kopplingar mellan regelmassorna framhålls och diskuteras i boken.
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 samt miljöbalkens tillkomst 1998 är de två händelser under förra seklet som i grunden förändrade den svenska miljörätten. Den svenska miljölagstiftningen styrs och påverkas i stor utsträckning av den ständigt växande EG-miljörätten och EG-direktiv har således under senare år lett till att ett stort antal förändringar skett i svensk miljölagstiftning.
– Som exempel på dessa förändringar kan nämnas ”handelsdirektivet”, som innehåller regler om utsläppsrätter, samt ”miljöansvarsdirektivet”, som utvecklar det reparativa ansvaret för verksamheter till att gälla även fysiska skador i naturen. Vidare har även förändringar skett inom artskyddet och viltvården samt ett ”ramdirektiv för vatten” tillkommit, som ställer krav på ny organisation till avrinningsområden, säger Michanek och Zetterberg.
Boken behandlar också den förändring i talerätten som uppstått efter tillkomsten av Århuskonventionen samt det faktum att tillståndsplikten för vissa verksamheter, såsom mindre vindkraftverk, tagits bort. Färre verksamheter omfattas numera av den obligatoriska regeringsprövningen.
Sedan Den svenska miljörättens föregående upplaga har det tillkommit flera viktiga avgöranden som är av betydelse inom miljörätten.
– På nationell nivå har följdföretagen till miljöfarliga verksamheter prövats där det handlat om stora industrier som genererar många transporter. Vidare har även de av vindkraftverken orsakade störningarna prövats i förhållande till behovet av förnyelsebar energi samt Botniabanans dragning genom Umeälven prövats, säger Michanek och Zetterberg.
– På Europeisk nivå har frågan om direkt effekt ytterligare prövats samt avfallsdefinitionen utvecklats, fortsätter Michanek och Zetterberg. Vad som kan konstateras är att EG-domstolen fäster stor vikt vid ett starkt skydd för Natura 2000-områden.
– En av de mest centrala frågorna som Den svenska miljörätten behandlar är huruvida de miljörättsliga reglerna är ändamålsenliga ur miljösynpunkt, säger Michanek och Zetterberg.
Den svenska miljörätten utkommer med supplement varje år och avser att kunna användas som såväl läromedel vid undervisning i miljörätt som vid vägledning i den praktiska tillämpningen.
Text: Åsa Persson
