Den 29 november 2007 skickade mannen e-postmeddelande till Stockholms tingsrätt enligt vilket han önskade ta del av ”dom från i somras för misshandel rörande en av de nu aktuella 16-åringarna som står åtalade för mordet på Riccardo”.
Tingsrätten svarade i ett e-postmeddelande den 30 november 2007 att tingsrätten måste ha fullständigt namn på den person som avsågs alternativt målnumret för att tingsrätten skulle kunna söka efter domen.
Samma dag mailade mannen till Åklagarkammaren och redogjorde för den korrespondens han haft med tingsrätten och förklarade att han önskade erhålla personnummer eller fullständigt namn alternativt målnummer samt personnummer och/eller fullständiga namn- och adressuppgifter på övriga nu åtalade. I ett svar den 3 december 2007 förklarade åklagaren att han inte kunde lämna ut de efterfrågade uppgifterna eftersom Johan Segerström inte kunde ange personnummer, ärendenummer eller målnummer.
Mannen begärde vid tingsrätten att få del av en tidigare dom avseende en person som var tilltalad i ett pågående brottmål vid tingsrätten. Målet var ett vid tingsrätten känt och massmedialt mycket uppmärksammat mål. Tingsrätten borde därför, enligt JO:s uppfattning, utan att tvingas bedriva någon mera omfattande efterforskning, ha kunnat identifiera de personer som begäran kunde avse och därefter genom en sökning i diariet ta reda på om det fanns en tidigare dom beträffande någon av dessa, som kunde stämma in på den beskrivning som mannen lämnade i sin begäran.
Enligt JO:s mening borde kammaråklagaren inte ha avfärdat mannens framställan på det sätt som skedde utan i stället ha prövat om de efterfrågade uppgifterna, som måste ha funnits i handlingarna i akten, kunde lämnas ut.
