En kvinna ansökte om stämning mot en man och yrkade bland annat att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om parternas gemensamma barn. Mannen bestred yrkandet, och yrkade för egen del – utan att ansöka om stämning – bland annat att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Kvinnan återkallade sedermera samtliga sina yrkanden och begärde att målet skulle avskrivas från fortsatt handläggning. Mannen anförde att samtliga hans yrkanden kvarstod och motsatte sig att målet avskrevs.
Högsta domstolen kommer efter utredning fram till att kärandens återkallelse av sin talan inte skall medföra att yrkanden som svaranden fått framföra skall lämnas oprövade, och säger:
”Om käranden genom återkallelse av käromålet kunde åstadkomma att även svarandens talan föll, skulle den enkla ordning som åstadkommits för framfö¬rande av motyrkanden riskeras; en svarande fick anledning att för säkerhets skull alltid ansöka om genstämning för att hindra att hans talan skulle avskrivas efter ensidiga åtgärder av käranden. Här bör även beaktas att det, om målet skrivs av, står svaranden fritt att omgående väcka en ny talan med amma yrkanden. Också vikten av att familjerättsliga tvister slutförs utan dröjsmål och till låga kostnader för parterna och det allmänna talar för att kärandens återkallelse av sin talan inte skall medföra att yrkanden som svaranden fått framföra skall lämnas oprövade.”
Högsta domstolen fastställer hovrättens avgörande.
