I sin avhandling, ”Invandrarkvinnor” i vägskäl: Deras handlingar och val i våldspräglade relationer från ett genuspsykologiskt perspektiv, beskriver forskaren och psykologen Gra Lenardts den utsatta situation som råder för kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för misshandel av sina män.
I den studie som genomförts framkommer att den misshandel kvinnorna utsätts för ofta är grov och att sexuella övergrepp är vanliga. Även barnen uppgavs i många fall utsättas för våld. De förtryckartekniker som används av männen är unika för invandrarsammanhang och hotet från männens sida om utvisning fungerar som ett effektivt maktmedel för att hålla kvinnorna kvar i förhållandet.
– Avsaknaden av inflytande och stöd synes vara nyckelfaktorer som bidrar till att förklara misshandlade invandrarkvinnors utsatthet, säger Gra Lenardts.
I avhandlingen framhålls att strukturella betingelser utgör viktiga faktorer i arbetet för ökat inflytande och stöd. Dels handlar det om de samhälleliga resurser som invandrarkvinnorna kan få del av, i form av tillgång till arbetsmarknaden, icke-segregerat boende och stöd i akuta situationer, och dels handlar det om det ideologiska klimatet i Sverige som marginaliserar och exkluderar människor med utländsk bakgrund.
– Invandrarkvinnorna upplever en misstro och arrogans hos polismyndigheten och den misshandlande mannen tycks i kvinnans ögon klara sig undan rättvisan, säger Gra Lenardts.
Idag råder stora brister hos de hjälp- och stödinsatser som erbjuds invandrarkvinnor från framförallt polis- och socialmyndighet. Denna brist framstår snarare som en regel än som ett undantag på området och torde bero på den okunnighet om invandringsrelaterade faktorer som råder hos dessa myndigheter. Kvinnornas berättelser genomsyras av en känsla av rättlöshet och bristande omsorg för deras trygghet och säkerhet.
– Exilsituationen förstärker den misshandlade kvinnans isolering och brist på stödjande nätverksrelationer. Detta förflyttar tyngdpunkten hos den professionella hjälpens betydelse, säger Gra Lenardts.
I avhandlingen framkommer att den professionella hjälpens utformning, i form av till exempel vilka preventiva åtgärder som vidtas för att ge invandrarkvinnor det stöd och den hjälp de behöver, är avgörande för att komma tillrätta med problemet. Betydelsen av reaktioner från kvinnans nära omgivningen samt från auktoritetspersoner framhålls vara mycket betydelsefulla. Reaktionerna är många gånger avgörande för om kvinnan väljer att söka hjälp och påbörja ett uppbrott från mannen.
– Kvinnans svar på mannens våld kan i detta sammanhang ses som ett uttryck för de val- och handlingsmöjligheter som hon har respektive inte har tillgång till i den svenska samhället, säger Gra Lenardts.
Den fram till idag rådande uppfattningen om den utsatta kvinnan passiva och hjälplösa uppträdande motbevisas genom den studie som avhandlingen lyfter fram. Kvinnorna väljer att aktivt söka välja strategier som enligt deras bedömning kan skydda dem själva och deras barn från fortsatt våld.
– Undersökningen visar på att kvinnorna rör sig mellan ett ifrågasättande, ett agerande och ett tillbakadragande i sina försök att uppnå någon slags balans i sin självständighetsprocess, avslutar Gra Lenardts.
