Enligt studien är polisens uppmålade bild av sitt arbete mot hatbrott missvisande och Stefan Holgersson anser att polisen alltför ofta målar upp en bild av sin verksamhet som inte övrensstämmer med verkligheten.
Iscensatta skenaktiviteter
Enligt Holgersson riskerar detta att bromsa utvecklingen av polisens verksamhetsutveckling. Han skriver i rapporten:
”Att iscensätta vad som skulle kunna betecknas som skenaktiviteter för att hantera ett förändringstryck verkar ha motverkat adekvata förändringsåtgärder. När Polismyndigheten förespeglar att verksamheten fungerar bättre än den gör eller överdriver förväntade effekter av åtgärder som vidtas, minskar behovet av att substantiellt prioritera och utveckla denna verksamhet”.
Specialistgrupperna har sämst resultat
I rapporten konstaterar Stefan Holgersson att uppklaringsprocenten när det gäller hatbrott är lägre blande de polisregioner som har en demokrati- och hatbrottsgrupp än de som inte har det.
Han riktar därför kritik mot att polismyndigheten länge proklamerat att dessa grupper ska utbilda nya expertgrupper på samma område.
”Visserligen har demokrati- och hatbrottsgrupperna mer erfarenhet av att hantera hatbrott, men med tanke på vad denna rapport visar kan det tyckas lite märkligt att de som har sämst utredningsresultat ska vara faddrar till de som har bättre resultat”.
”Resurstillskott slukas av administrativ överbyggnad”
Stefan Holgersson är av åsikten att ökade resurser inte är lösningen på problemet med den låga uppklaringsprocenten när det kommer till hat- och demokratibrott.
Han hävdar istället att polisen bör omfördela resurserna inom myndigheten för att på så sätt öka effektiviteten.
”Det finns mycket som tyder på att ett resurstillskott inte förstärker linjeverksamheten i önskvärd utsträckning, utan istället till största delen slukas av Polismyndighetens stora centrala administrativa överbyggnad. Att exempelvis minska antalet personer som arbetar med kommunikation med tjugo procent och istället lägga dessa resurser på hatbrott hade betytt ett tillskott på minst 40 personer”.
Kan öka antalet åtal med 50 procent
Slutligen pekar Holgersson på att den genomförda studien visar att antalet anmälningar som går till åtal med lätthet skulle kunna fördubblas.
För detta krävs dock, enligt rapporten, att polisen kommer till rätta med en rad strukturella problem som exempelvis omfördelning av resurser från de nationella avdelningarna till regionernas kärnverksamheter – någonting han anser inte bara skulle påverka arbetet mot hatbrott, utan flertalet verksamhetsgrenar inom myndigheten.
”Dessa strukturella förändringsbehov har inte bara betydelse för förmågan att agera mot hatbrott på nätet, utan påverkar även många andra verksamhetsgrenar inom Polismyndigheten”.
