För att förstå de vägval som dagens EU står inför behövs kunskap om integrationsprocessens grundmotiv och dynamik. ”EU:s drivkrafter” lyfter fram de problemlösande aspekterna av integrationen och presenterar de viktigaste konkurrerande vetenskapliga teorierna om EU:s motiveringsgrunder och drivkrafter mot bakgrund av den historiska utvecklingen.
– Den fråga som oftast kommer upp av mer generell karaktär gäller EU:s så kallade demokratiska underskott. Dessa diskussioner är emellertid inte alltid sakligt välgrundade. I min bok kan man hitta lite ammunition som både talar för och emot EU som ett demokratiprojekt. Miljöfrågor och andra gränsöverskridande politikområden är annars sådant som har börjat få mer uppmärksamhet och som borde analyseras mer i ett europeiskt och internationellt sammanhang.
I den andra upplagan av boken har ett nytt slutkapitel tillkommit. Här analyseras Lissabonfördraget med utgångspunkt i frågan om hur de där aktuella ändringsförslagen påverkar EU:s politiska legitimitet. Diskussionen rymmer enligt Jacob Westberg både frågor om beslutseffektivitet och demokrati och frågor om identitet och gemenskapskänslor.
– Min analys av Lissabonfördraget visar på den spänning som finns mellan åtgärder som främjar beslutseffektivitet och demokrati nationellt och åtgärder som främjar EU:s gemensamma beslutsförmåga och demokratiska utveckling, men hävdar samtidigt behovet av ett helhetstänkande i dessa frågor. Målet för reformarbetet bör, som jag ser det, vara åtgärder som stärker och förbättrar demokratins funktionssätt på både den nationella nivån och unionsnivån. Exempel på förslag i denna riktning är den ökade roll som fördraget ger de nationella parlamenten i EU:s beslutsprocess.
Utöver syftet att förmedla ett underlag för mer djupgående diskussioner om EU:s utveckling och framtid, avser ”EU:s drivkrafter” att fylla behovet av en bok som på svenska presenterade de statsvetenskapliga teorierna om EU i en samlad översikt.
Boken vänder sig enligt författaren både till universitetsstuderande och praktiker med behov av fördjupade kunskaper om EU:s drivkrafter, samt till en allmänt politikintresserad läsekrets. Den första upplagan av boken används vid flera olika universitet och högskolor.
– Jag har genom en begreppsordlista och separata kronologier över viktiga historiska händelser försökt att underlätta förståelsen av boken. Boken ska även kunna intressera dem som söker fördjupade kunskaper om EU:s historia och förutsätter inte att man har läst exempelvis statsvetenskap tidigare.
För den allmänintresserade läsaren rekommenderar Jacob Westberg kommissionens gratistidning Europaposten som en bra källa till aktuella frågor.
– För akademiker och specialister är EU:s hemsida http://europa.eu den bästa källan till aktuella frågor tillsammans med den information som olika forskningsinstitut publicerar; i Sverige fyller SIEPS en sådan funktion http://www.sieps.se.
Jacob Westberg är universitetslektor i statsvetenskap och verksam vid Stockholms universitet.
Text: Johanna Haddäng
