Offret ringde på gärningsmannens dörr för att få honom att skruva ned volymen på sin stereo. Misshandeln började inne i lägenheten, sedan gärningsmannen frivilligt släppt in offret. Tingsrätten uttalar att detta faktum inte innebär att lägenhetsinnehavaren förlorat sin rätt att freda sitt hem, eftersom rätt till nödvärn även föreligger mot den som efter tillsägelse inte lämnar en bostad.
Det är ostridigt att offret, väl inne i lägenheten, försökt ta sig förbi gärningsmannen för att själv stänga av stereon, och lägenhetsinnehavaren då tydligt visat att han inte tillät detta. Offret var då enligt tingsrätten skyldig att omedelbart lämna lägenheten. Gärningsmannen var i sin tur berättigad att använda försvarligt våld för att avhysa honom.
Enligt principen om nödvärnsexcess utgjorde den första sparken, vilken fällde offret till golvet, sådant försvarligt våld. Men i och med att misshandeln fortsatte, bland annat med ett flertal sparkar mot den liggande och helt försvarslös persons huvud och ansikte, under det att offret bad för sitt liv, har gärningsmannen gjort sig skyldig till grov misshandel.
Misshandeln orsakade omfattande skador i ansiktsskelett vilka medfört omfattande operationer, samt syn och känselnedsättning.
Tingsrätten dömde mannen, som förekommer under 24 avsnitt i belastningsregistret, varav flera gäller fängelsestraff för våldsbrott, till ett år och sex månaders fängelse. Hovrätten, vilken kommer fram till att gärningsmannen genom att ha visat sådan särskild hänsynslöshet eller råhet, ska dömas för grov misshandel. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. Därigenom ska tidigare utdömd villkorligt medgiven frihet förverkas.
