Sänkningen föreslås inte minst för att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för enskilda som överväger att starta företag. Enligt betänkandet bör mindre verksamheter få större valfrihet att välja associationsform.
– Det genomsnittliga kapitalbehovet är 87 000 kronor. Ett stort antal av de bolag som startas har lägre behov och de stängs ute med den nuvarande gränsen, säger Carl Svernlöv, advokat på Baker & McKenzie.
Varför slopas inte kravet helt och hållet?
– Därför att kapitalet som ska ge skydd för kreditgivare då ersätts av avtal, vilket innebär att företagen måste skaffa sig ombud med ökade transaktionskostnader som följd. Bankerna kommer att kräva ytterligare säkerhet för sina krediter och kanske ställa hårdare informationskrav .
I delbetänkandet framhålls också att krav på aktiekapital bidrar till att upprätthålla aktiebolagets status. Kapitalkravet anses utgöra ett visst hinder mot missbruk av aktiebolagsformen och i någon mån borga för att bolag startas med genomtänkta affärsidéer som grundarna är beredda att investera egna pengar i.
Även om kravet inte avskaffas innebär sänkningen att kravet läggs på en historiskt mycket låg nivå. Trots att det lägsta tillåtna kapitalet höjdes från 50 000 kronor till nuvarande 100 000 kr år 1995 har en sänkning redan skett på grund av inflationen.
Ett alternativt förslag är en möjlighet till successiv inbetalning, där minst en fjärdedel av aktiekapitalet inbetalas vid bolagsregistreringen. Detta alternativ kan kombineras med huvudförslaget så att det initiala tillskottet endast blir 12 500 kronor.
Utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2008:49) kommer i ett andra delbetänkande även att föreslå förenklingar för aktiebolagen och överväga behovet av en företagsform utan personligt betalningsansvar för mindre näringsverksamheter.
Text: Fredrik Olsson
