Vi lever i Boyes framtidsdystopi men uppfattar den som en utopi. I den ohämmade internetanvändningens kölvatten frodas nya former av brottslighet, men också nya former av brottsbekämpning. Olika aspekter av moderna livsstilar och attityder liksom faktorer i omvärlden bidrar till att forma framtidens brottslighet.
Karin Boye skrev 1940 framtidsdystopin om Kallocain där staten kontrollerar individen genom ständig elektronisk övervakning. Idag befinner vi oss i ett samhälle som på många sätt påminner om Boyes fiktiva framtidsscenario, men vi upplever det inte som en dystopi, snarare tvärtom.
En stor del av livet tillbringas på webben, nästan hälften av dagens 14-18-åringar besöker en eller flera youth communities på webben dagligen och 83 procent av unga surfar dagligen, enligt en studie om ungdomar och integritet som Kairos Future genomfört tillsammans med Datainspektionen 2007. De minskar inte sin internetanvändning av integritetsskäl, men är ändå mer skeptiska till övervakning av nätsurfning än kameraövervakning. Överlag är unga människor mer positiva till övervakning än äldre, vilket tyder på att acceptansen successivt ökar.
Med en utopisk syn på möjligheterna elektroniken ger snarare än en dystopisk uppfattning om konsekvenserna av att lämna elektroniska fotspår, finns utrymme för nya former av brottslighet. Samtidigt ger ny teknik nya verktyg att hantera den moderna brottsligheten.
Men det är inte bara internetanvändningen som påverkar utvecklingen. Även andra livsstilsförändringar och attitydförändringar inverkar. Fokus på pengar och konsumtion ökar, yngre generationer prioriterar generellt sett pengar och materiella tillgångar högre än äldre generationer gör. Samhällsklyftorna ökar. I kombination med att dyra ägodelar blir alltmer lättillgängliga (vad är väl inte innehållet i en handväska värt idag, för att inte tala om själva handväskan?) och respekten för andra människors ägodelar minskar ökar stöldbrotten.
Enligt en scenariostudie Kairos Future gjort i samarbete med Polisförbundet 2007 är polisarbetets främsta utmaningar till 2020:
1. Att arbeta i en miljö där polisens makt ifrågasätts alltmer. Auktoriteterna i samhället ifrågasätts alltmer, vilket kan ge upphov till ökad andel trafikförseelser, skattebrott m.m. Individer som dessutom upplever att de befinner sig i utanförskap riskerar att förlora motivationen att respektera gemensamma normer och utveckla ett brottsligt beteende.
2. Att möta allt mer komplexa brott. Digitaliseringen och globaliseringen är drivkrafter för nya brott, men också för sätt att bekämpa brotten. Den ekonomiska brottsligheten blir alltmer komplex när pengar lättare kan flyttas mellan konton och länder. Nätrelaterade brott ökar och kräver särskild kunskap. Högre krav ställs på miljöprestanda och därmed blir det svårare att leva upp till samhällets normer för hållbar utveckling med eventuell avsiktlig eller oavsiktlig brottslighet som följd.
3. Att möta alltmer välutbildade och välorganiserade brottslingar. Brottslingarna är mer kunniga och de har förmåga att organisera sig. Samtidigt blir samhället mer sårbart för attacker mot vitala system, som el- och telenät.
4. Att arbeta med internationell brottslighet kräver mer internationellt samarbete. I vårt globala tidevarv ökar även internationaliseringen av brottsligheten. Språkkunskaper och förståelse för andra länders poliskulturer blir en viktig del av det polisiära arbetet.
Såväl brottslingar som brottsbekämpare blir multikulturella multitalanger som rör sig i alltmer komplexa miljöer och hanterar sofistikerade brott i en tid av ökad individualism och gränsöverskridande livsmönster.
Anna Kiefer
Director Kairos Future International
anna.kiefer@kairosfuture.com
