I samband med att mannen avled i juli 2003 uppgav släktingarna att de inte mottagit några gåvor. Innan ett planerat möte mellan släktingarna och boutredningsmannen kunde hållas för att reda ut saken, ringde den gode mannen till bouppteckningsmannen och berättade hur det egentligen låg till.
I slutet av år 2003 betalade den gode mannen tillbaka beloppet till dödsboet samt ränta, tillsammans med större delen av bouppteckningsmannens arvode.
Lunds tingrätt kommer fram till att den gode mannen hela tiden haft kännedom om att mannen hade en fordran mot honom som inte fanns upptagen i bouppteckningen. Han var även medveten om att bouppteckningen inte återspeglade de rätta förhållandena. Trots detta har den gode mannen undertecknat bouppteckningen och därmed på heder och samvete intygat att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga.
Därmed har den gode mannen gjort sig skyldig till osann försäkran, grovt brott. Tingsrätten uttalar att omständigheterna i målet; att den gode mannen angav sig själv, återbetalat beloppet till dödsboet och har förlorat sin anställning, samt riskerar att förlora sina övriga uppdrag sammantagna innebär att påföljden istället för ett inte obetydligt fängelsestraff kan stanna vid villkorlig dom och ett måttligt bötesstraff.
Tingsrätten dömer mannen till villkorlig dom och 80 dagsböter om 260 kronor. Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrar tingsrättens domslut endast på så sätt att varje dagsbot sätts ned till 70 kronor, och begränsar mannens skyldighet att ersätta staten för försvarskostnader från knappt 8 000 kronor till 1 500 kronor.
