Rankning är vanligt förekommande utomlands. Svenska universitet har vid några tillfällen figurerat i internationella jämförelser, och svenska tidningar har genomfört ett antal jämförelser mellan svenska lärosäten. Hittills har det däremot inte funnits någon officiell rankning.
– Rankning är främst till för studenterna. De investerar både tid och pengar i sina utbildningar och har rätt till bästa möjliga information innan de väljer högskoleutbildning. Det behövs mer konsumentupplysning inom utbildningssektorn, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
Enligt Ellen Almgren på HSV har alla metoder sina problem. Vissa rankningar fokuserar på antalet publikationer eller antalet nobelpristagare som utbildats vid lärosätet medan andra betonar genomströmningstakt och liknande faktorer.
Till de mer kända rankningarna hör Academic Ranking of World Universities som görs av Jiao Tong-universitetet i Shanghai, brittiska Times Higher Education Supplement och tyska CHE Hochschulranking.
Universitetskansler Anders Flodström instämmer i att rankning kan vara vägledande för studenter, och även som en sporre till förbättring av högskolor och universitet. Flodström efterfrågar däremot bättre kunskaper om de olika rankningana, då de inte sällan används för att för att föra fram enskilda intressenters åsikter.
– Jiao Tong-rankningen främjar traditionell naturvetenskap och Times Higher Supplement anglosaxiska universitet, säger Anders Flodström.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Bild: Joakim Ståhl / SvD / Scanpix
