Inte alla unga vet att denna otillåtna påverkan – övergrepp i rättssak – är ett grovt brott som kan ge upp till åtta års fängelse. Information riktade till ungdomar kan vara en dellösning på detta allvarliga problem, skriver Brå.
De ungdomar som hotar, gör detta ofta i närvaro av kompisar för att höja sin status i gruppen. Ofta sker hotet samtidigt som grundbrottet; ”Om du säger något till polisen blir det inte roligt”.
– Det är nästan som en jargong bland vissa unga: de vet inte att övergrepp i rättssak ofta är ett allvarligare brott än det de försöker dölja genom påtryckningarna, säger Linda Weding, utredare på Brå.
För att komma till rätta med detta problem, krävs enligt Brå information riktad till just ungdomar. Men det är inte bara unga som begår denna typ av brott. I den organiserade brottsligheten är påtryckningarna ett viktigt medel för att skydda verksamheten, och är en bisak i brottsligheten i stort. De som drabbas är ofta andra personer i samma kriminella miljö, som sitter inne med kunskap om verksamheten.
– Det är inte ”vem som helst” som har sådan kunskap. Det är en myt att ”alla” hotas av den organiserade brottsligheten, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.
Orsaken till att misshandlande och våldsamma män hotar sina kvinnor eller sin familj är att han vill kontrollera sina offer, slå vakt om sin relation eller sin familj, eller för att behålla sin status inför omgivningen. Syftet med påtryckningarna är ofta att få kvinnan att inte göra en polisanmälan, eller för att tvinga henne att ta tillbaka redan lämnade uppgifter.
Det vanligaste är att brottet övergrepp i rättssak begås i samband med huvudbrottet, men det finns enligt utredningen även en ökad risk i samband med rättegång. Därför är det enligt Brå viktigt att det går så kort tid som möjligt mellan brottsanmälan och den första domstolsförhandlingen. Brå tror även att separata ingångar och väntrum för brottsoffer och vittnen och vittnesbås vända mot rätten kan minska den otillåtna påverkan i själva domstolsbyggnaden.
Utredningen visar att brottsoffer oftare drabbas av hot i samband brott än vittnen. I de allra flesta fall sätts hoten aldrig i verket. Våld förekommer mycket sällan, eftersom detta kan bli kontraproduktivt för gärningsmannen. Det är också mycket ovanligt att anhöriga till brottsoffer och vittnen drabbas av hot eller våld.
– För att rättssystemet ska fungera förutsätts att brottsoffer och vittnen kan berätta vad de varit med om. Ytterst är det en demokratifråga att människor inte ska utsättas för otillåten påverkan, säger Lars Korsell, forskare och enhetschef på Brå.
Att övergrepp i rättssak är ett allvarligt samhälligt problem är tydligt. Men kanske är brottsoffers och vittnens självcensur ett ännu allvarligare hot mot rättsprocessen och demokratin:
– Rykten om att det är farligt att vittna eller rädsla för vad som kan hända gör att många låter bli att anmäla brott eller vittna vid rättegångar. Men rädslan för påtryckningar är större än risken för att faktiskt utsättas, sammanfattar Johanna Skinnari.
Brå:s studie baseras bland annat på en genomgång av 102 fällande domar och förundersökningar gällande övergrepp i rättssak och intervjuer med 78 brottsoffer, vittnen och personer vid myndigheter och ideella organisationer.
Text: Johanna Haddäng
