Männen hade begått brotten både tillsammans och var för sig. Den ena hade köpt en flaska parym med hjälp av ett förfalskat bankkort och gett sken av att vara behörig att använda kortet; så kallad skimming. Tillsammans försökte männen köpa två mobiltlefoner i en annan butik, också det genom skimming. Det första köpet gick igenom, men vid det andra försöket hade kortet spärrats.
Den ene mannen uppger i domstolen att han har en son som lider av schizofreni, och att han hört talas om att en imam i Malmö skulle kunna bota honom. För detta krävde dock imamen 5 000 euro; pengar som mannen inte hade. För att kunna skaffa fram pengarna, accepterade mannen förslaget att han skulle köpa olika saker på kredit och sälv få behålla 20 procent av den summa han handlade för.
Tingsrätten tar inte hänsyn till manens invändning att han inte varit införstådd med att korten varit falska. I vart fall är det uppenbart att mannen ställt sig helt likgiltig till hur det förhöll sig med handlingarnas äkthet. Domstolen uttalar också att förekomsten av skimmade betalkort ökat markant under den senaste tiden, och att brukandet av dem innebär ett allvarligt hot mot banksystemet. Därför finns det, även i fall då beloppet är relativt blygsamt, all anledning att se mycket strängt på denna typ av brottslighet.
Männen döms till sex månaders fängelse vardera samt utvisas ur Sverige efter avtjänat straff.
