Frågan i målet var om den tilltalade, när han hade samlag med målsäganden, insåg eller hade skälig anledning att anta att målsäganden var under femton år trots att hon uppgett att hon var 16 år gammal. Hovrätten påpekar att det som framkommit om målsägandens utseende och de reflektioner detta borde motivera inte med tillräcklig säkerhet leder till slutsatsen att den tilltalade insåg eller haft skälig anledning att anta att målsägandens uppgift var oriktig och att hon egentligen var yngre än 16 år.
Den tilltalade hade viss kännedom om målsäganden eftersom han under en period, som vid aktuellt tillfälle låg närmare tre år tillbaka i tiden, umgåtts med målsägandens äldre syster. Hovrätten anser att utredningen visar på att den tilltalade haft relativt ytliga kontakter med målsäganden som dessutom låg flera år tillbaka i tiden. Vad som framkommit i denna del ger därför inte tillräckligt stöd för slutsatsen att det intryck av och den kunskap om målsäganden som den tilltalade fått ungefär tre år tidigare borde ha fått honom att reagera över målsägandens uppgift att hon var 16 år gammal.
