Kvinnan menar att hon visserligen var ensam styrelseledamot, men att det var hennes far som var bolagets faktiska företrädare. Hon visste inte vad det innebar att sitta med i en styrelse; henens enda roll i bolaget var att arbeta i butiken som fadern drev och göra schema för kassapersonalen. Hon har inte varit medveten om att bolaget hade skatteskulder, utan märkte bara att försäljningen gick allt sämre.
Kammarrätten konstaterar att kvinnan varit skyldig att fortlöpande kontrollera bolagets ekonomiska situation. Detta ansvar kan inte överlåtas på någon annan, och en styrelseledamot kan inte åberopa att hon inte förstått innebörden av uppdraget. Genom att inte ha sett till att skatterna betalats in i tid eller avvecklat företagets skulder har hon förfarit grovt oaktsamt. Enligt domstolen saknas skäl att helt eller delvis befria kvinnan från betalningsskyldigheten. Överklagandet avslås därför.
