Enligt Länstidningen i Södertälje satt fyra så kallat förvarstagna personer på anstalterna Håga och Hall i mitten på förra veckan. Två av dem saknade handlingar som stärker vilka de är och polisen misstänker att de undanhåller sin identitet. Utöver sina straff, som de redan avtjänat, har de suttit förvarstagna i mellan en och en halv till sju månader.
Som del i en dom kan utländska medborgare utvisas efter avtjänat straff i svenska fängelser.
Vanligen verkställs utvisningen direkt efter strafftidens slut – i annat fall tas personen i fråga i förvar i väntan på att utvisningen ska kunna genomföras. Detta innebär att man får sin rörelsefrihet begränsad till särskilda låsta lokaler som Migrationsverket ansvarar för, eller också får man helt enkelt stanna kvar i fängelset.
– Migrationsverket kan sätta någon i förvar om det är nödvändigt för att utredningen av ärendet ska kunna genomföras, om personens identitet är oklar, eller om det är sannolikt att personen inte kommer att få lämna landet, uppger Migrationsverkets presstjänst.
Huvudregeln är att ett förvarstagande får vara under högst två veckor. Men vid oklar identitet i kombination med en risk att personen ifråga kommer att hålla sig undan eller begå brott kan förvarstiden förlängas till två månader. Finns särskilda skäl kan denna maxtid förlängas ytterligare. Det finns alltså ingen övre gräns för hur länge en person kan hållas kvar. Någon gräns för hur mycket det får kosta, verkar heller inte finnas. För dyrt är det – drygt 2 000 kronor per dygn, enligt Lotta Magnusson, tillförordnad kriminalvårdschef på Håga och Hall.
Hur vanligt är det då att personer undandrar sig utvisning på detta sätt?
– Det finns viss nationell statistik på hur många personer av utländsk härkomst som i väntan på att beslut om utvisning eller avvisning ska verkställas tas i förvar och placeras i häkte med stöd av utlänningslagen efter beslut av Migrationsverket. Denna siffra var den 1 juni 2008 totalt 52 personer. Men alla dessa personer undandrar sig alltså inte utvisning efter avtjänat fängelsestraff, understryker Gerda Mossberg, pressekreterare på Kriminalvården.
Även personer som ska utvisas efter avtjänat straff kan alltså överföras till häktena i väntan på att beslutet kan verkställas, om de inte helt enkelt får stanna kvar i fängelset där de avtjänat sina straff. Men det finns ingen nationell statistik på detta heller, säger Ingrid Larsson, rättsvårdsexpert på Kriminalvården:
– Men i början av denna vecka fanns det en förvarstagen person på Kronobergshäktet som efter avtjänat straff vägrar att uppge sin identitet i syfte att undvika utvisning, säger Ingrid Larsson.
Eftersom statistik saknas, vet man heller inte vilken typ av brott dessa personer har begått eller ens på ett ungefär varifrån i världen de kommer, säger Gerda Mossberg:
– Vi har heller ingen möjlighet att spekulera i motiven de har att vägra att uppge sin identitet eller om det finns anledning att tro att fenomenet kommer att bli vanligare, säger hon.
Johanna Haddäng
