Tidningen menar att den misstänkte känt till innehållet i polisanmälan under en period av tre veckor, och därför inte kunde lida någon skada av att handlingen lämnades ut. Om personuppgifterna i handlingen dessutom maskeras, röjs inga uppgifter som kan kopplas samman med en enskild person. Redaktionsmedlemmen framhåller också att bara för att tidningen får ta del av personuppgifterna, innebär det inte att dessa kommer att publiceras med hänsyn till de etiska spelreglerna Aftonbladet verkar under.
Polisen menar istället att polisanmälan faller under förundersökningssekretess, alternativt under bestämmelsen i sekretesslagen som skyddar enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Denna bestämmelse innehåller ett så kallat omvänt skaderekvisit med presumtion för sekretess, vilket innebär att handlingen endast kan lämnas ut om det står klart att utlämnandet inte kommer att innebära skada eller men för den enskilde. Att maskera personuppgifterna är enligt polisen inte tillräckligt för att uppfylla detta lagkrav.
Kammarrätten håller med och slår fast att det på grund av innehållet i den aktuella handlingen inte är tillräckligt att personuppgifterna maskeras; sambandet mellan enskild person och uppgifterna kan ändå komma att kunna spåras. Handlingen kan därför inte lämnas ut. Överklagandet avslås.
