Sällan har väl en enskild straffrättslig påföljd diskuterats så intensivt som under år 2008. I ett flertal mordrättegångar – nu senast i det s.k. Arbogamålet – har det misstänkts att den åtalades psykiska status varit sådan att rättspsykiatrisk vård kan bli aktuell som påföljd.
I somras ändrades regleringen i brottsbalken rörande allvarligt psykiskt sjuka gärningsmän. Tidigare gällde att den som begått en gärning under påverkan av en allvarig psykisk störning inte kunde dömas till fängelse (det s.k. fängelseförbudet). Från och med den 1 juli i år är detta dock bara en utgångspunkt. Lite förenklat öppnar lagändringen (som förstås inte gäller retroaktivt) upp för att döma till fängelse om brottet var mycket allvarligt. Men fängelseförbudet finns kvar för de personer som s.a.s. befunnit sig i en annan verklighet och inte kunnat inse innebörden av sitt handlande.
Den här modifieringen av fängelseförbudet har utsatts för kraftig kritik. Denna går främst ut på att förändringen är en eftergift för krav från allmänheten på hårdare tag och att reformen tar sikte på en påstådd lucka i lagen utan att ett större helhetsgrepp tas. Sten Heckscher har kallat lagändringen ”förskräcklig” och ”totalt principlös” och andra debattörer har menat att denna innebär en renässans för vedergällningstänkandet.
Bara drygt en vecka efter det att den nu aktuella lagändringen trätt ikraft tillkännagav regeringen en avsikt att införa ett krav på tillräknelighet i svensk straffrätt. Förslaget innebär att den som p.g.a. exempelvis en allvarlig psykisk störning eller en tillfällig sinneförvirring har saknat förmåga att inse innebörden av sitt handlande inte ska dömas enligt straffrättens regler över huvud taget. (En annan sak är att det kan vara möjligt att frihetsberöva de icke-tillräkneliga som är farliga enligt andra regler än de straffrättsliga.) En konsekvens blir att den straffrättsliga påföljden överlämnande till rättspsykiatrisk vård avskaffas. Den som är tillräknelig kan alltså dömas till fängelse. Reformförslaget kommer troligen att till stor del bygga på Psykansvarskommitténs utredning, som leddes av Sten Heckscher, från år 2002. Men enligt regeringen finns det vissa frågor däri som behöver utredas ytterligare. Förhoppningen är att en färdig lagtext ska finnas senast i juni 2010.
Regeringens utspel om införande av ett tillräknelighetskrav verkar ha fått ett i huvudsak positivt mottagande, även av företrädare från oppositionen. Många menar att det är på tiden att lagen ändras och att den rådande svenska ordningen utgör en anomali. Kritiska röster har dock inte saknats. Psykiatern Ulf Åsgård har uttalat att han tror att fler psykiskt sjuka kommer att hamna i fängelse efter den nu aviserade reformen och att förslaget inte handlar om omsorg om de psykiskt sjuka, utan snarare om att tillfredsställa allmänhetens behov av hämnd.
Frågan om hur man ska se på psykiskt störda lagöverträdare berör grundläggande straffrättsliga frågor om skuld och ansvar. Dessutom väcker frågan lätt allmänhetens och massmediernas intresse. Diskussionen och debatten härom lär fortsätta.
