Vi lever i globaliseringens och digitaliseringens tidevarv. Vad innebär det för rättsordningen? Sedan nationalstaternas etablering och medföljande nationella skrivna rätt på 1800-talet står vi inför ett nytt paradigmskifte. Alltmer handel, informationsutbyte och socialt nätverkande sker på internet, som bryter nationella, religiösa och kulturella gränser. Det blir osäkert vilka regler som gäller i denna gränslösa värld. Är den då även rättslös?
38 procent av dagens unga svenskar tycker det är rimligt att bryta mot lagen för att försvara sina egna rättigheter eller motverka orättvisor i samhället, enligt en studie genomförd av Kairos Future. De är starka individualister som fokuserar mer på rättigheter än på skyldigheter i samhället.
Juridik, ekonomi eller teknik som rättslig lösning?
Tydligt är att man anser sig fri att göra som man vill exempelvis när det gäller fildelningsproblematiken, där många användare förbiser upphovsrätten. När så många agerar samtidigt och anonymt och kontroll av lagefterlevnad blir så svår, är det kanske läge att överge traditionella juridiska metoder och söka nya regleringssätt i en ny tid. Det är kanske inte juridik utan ekonomi eller teknik som står för den rättsliga lösningen. Finns det tekniska verktyg, finns det nya affärsmodeller som helt kan vända på problemet?
Internet har blivit en given kanal för företagens marknadsföring, den som inte finns på nätet finns inte. Det innebär samtidigt att informationen finns tillgänglig i alla delar av världen, utan att särskild hänsyn tas till varje lands nationella regler avseende marknadsföring, eventuella tillstånd som krävs för de tjänster eller produkter som erbjuds osv.
Etiken ersätter juridiken i ett rättsligt vacuum
Det finns tillfällen då detta påtalats, som i fallet Yahoo då företaget 2001 stämdes inför fransk domstol för att publicera annonser om försäljning av nazistrelaterat material på sin amerikanska sajt. Den franska domstolen krävde att tillgången till dessa annonser skulle upphöra för franska användare, vilket skulle innebära att Yahoo skulle kontrollera de IP-nummer som sökte åtkomst till annonserna, för att se om de härrörde från Frankrike.
I USA hävdades att domen inte var förenlig med den amerikanska grundlagen och därför ogiltig. Yahoo valde ändå av etiska skäl att upphöra med annonseringen. Fallet är intressant, det belyser komplexiteten i den moderna informationsöverföringen, den geografiska räckvidden som inte överensstämmer med den nationalistiska och huvudsakligen juridiska, svårigheten att kontrollera efterlevnad med anledning av digitaliseringens anonymitet och inte minst frågan om vad som reglerar. Lagen var tämligen tandlös, det blev etiken och marknaden som var utslagsgivande. Och i de flesta fall händer ingenting, den digitala världen är ett rättsligt vacuum.
Storebror ser dig men du ser också Storebror och frågan är om du bryr dig
George Orwell skrev 1949 om Storebror som ser dig i sin framtidsroman 1984 och hans framtidsprofetia tycks delvis ha slagit in. Dagens unga delar med sig av personlig information på nätet och omvärlden oroas. Känslig information kan användas till deras nackdel, framtida arbetsgivare kan avskräckas från att anställa efter en sökning på nätet. Men fenomenet är inte enkelspårigt; framtidens arbetstagare söker också information om sina framtida arbetsgivare på nätet. Kontrollmekanismen är ömsesidig, informationen är fri om båda parter på nätet.
Och vilken information är egentligen känslig? Enligt en studie från Kairos Future anser exempelvis majoriteten av svenska 14-18-åringar att politisk åskådning och religion inte är så känslig information, och är den inte känslig kan den inte heller användas i otillbörligt syfte.
Ny teknik, nya levnadsmönster och nya beteenden medför nya utmaningar för juridiken. Det gäller att förstå dagens unga och omvärldens nya spelregler för att förstå och forma morgondagens rättssamhälle.
Anna Kiefer
Director Kairos Future International
anna.kiefer@kairosfuture.com
