För att underlätta rörligheten mellan olika länder finns ett antal internationella regelverk som syftar till att samordna regelsystemen så att en person inte ska behöva förlora på att migrera. Hit hör särskilt EG-rätten genom förordning nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
Inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen finns dock ett flertal problem som gränsarbetare ställs inför vid arbete i ett annat nordiskt land. Dels saknas det gränsöverskridande samordningsregler, dels är samordningen mellan olika nationella regelverk bristande och dels kan en fråga sakna särskild nationell reglering. Ett annat problem är att den migrerande arbetstagaren ofta inte har tillräcklig kunskap om eller tillgång till tillräckig information om gällande regler.
Detta visar en analys av tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringens fungerande avseende personer som är bosatta i Sverige och arbetar i ett annat nordisk land som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, IAF, gjort.
Enligt analysen går det dock att komma till rätta med flera av problemen genom ett förändrat regelverk och praxis. En mer intensifierad samverkan mellan myndigheter och arbetslöshetskassor i Norden kan vara ytterligare en väg att lösa problemen.
Analysgruppen lämnar ett antal förslag till olika vägar att gå vidare i arbetet med att undanröja gränshinder för migrerande arbetstagare.
Bland annat föreslås att en utredning tillsätts för att komma tillrätta med problemen ur ett större perspektiv. Man bör även se över möjligheten att införa särregler för arbetsmarknadsområden som är belägna i gränsregioner till Sverige och då framförallt i de tre största gränsregionerna; Öresund, Haparanda/Torneå och den sydliga gränsen mellan Sverige och Norge.
Analysgruppen menar också att principen om att arbetstagaren ska vara försäkrad i arbetslandet borde ses över eftersom det finns rättsliga möjligheter att ingå avtal som frångår förordningens regler. Först bör dock frågan utredas i ett vidare sammanhang. Bland annat bör effekter på förmånsslag i socialförsäkringen och skatte- och avgiftsreglerna beaktas.
Nina Radojkovic
