Claudia Bernhard-Oettel disputerade nyligen med sin avhandling, Alternative employment and well-being: Contract heterogeneity and differences among individuals, där hon kommer till fram till lsutsatsen att anställningsformen som enskild faktor vid bedömningen av välbefinnandet har en mycket liten betydelse. I avhandlingen visar hon bland annat att anställningsotrygghet var negativ för välbefinnandet hos framför allt heltidsanställda, men inte i samma utsträckning hos visstids- eller behovsanställda.
– De slutsatser som således kan dras från förevarande undersökningar är att välbefinnandet slutligen till stor del beror på den anställdes upplevelse av jobbet. Det vill säga hur den anställde upplever sitt anställningskontrakt och sitt arbete samt huruvida detta stämmer överens med personens önskemål och krav samt de möjligheter som arbetet ställer upp, säger Bernhard-Oettel.
I två av de bakomliggande delstudierna har Bernhard-Oettel analyserat bakgrundsfaktorer såsom familjesituation, ålder och utbildning samt motiv till val av anställningsform bland tillfälligt anställda. Det visar sig dock att individernas skilda bakgrunder innebär ytterst små skillnader i individernas rapporterade hälsa och stress, däremot framstod motiven som viktiga för välbefinnandet.
Hittills idag tenderar många studier på området att fokusera enbart på en karläggning av vem som arbetar tillfälligt eller fast och med vilket motiv men inte på huruvida detta får konsekvenser för välbefinnandet.
– I avhandlingen genomförs dock en sådan studie där fokus riktas mot tillfälligt anställda. Trots att studien gav tämligen knapphändigt resultat visade det sig att människor som arbetade vid behov, men som samtidigt hade en lång erfarenhet och var lite äldre, ofta upplevde en mindre tillhörighetskänsla. Dock upplevde samma personkrets mindre stress och arbetsrelaterad oro, säger Bernhard-Oettel.
Som grund till avhandlingen ligger datamaterial från 1998 och 2004 vilka inkluderar enkätundersökningar i handeln, vården, livsmedelsindustrin och utbildningsväsendet. Syftet har från Bernhard-Oettels sida varit att fördjupa kunskapen om kopplingen till välbefinnande och arbetsrelaterade attityder.
– Det kan konstateras att om man vill studera konsekvenser för attityder och välbefinnande räcker det inte att enbart titta på till vilken ”anställningskategori” man hör utan det är dessutom viktigt att titta på i vilket arbete en person är anställd och hur detta upplevs och passar ihop med individuella preferenser, avslutar Bernhard-Oettel.
Åsa Persson
