Av den av Statens Folkhälsoinstitut genomförda rapporten ”Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem” framkommer att ungefär en femtedel av alla barn i Sverige lever med föräldrar som befinner sig i ett så kallat riskmissbruk, vilket innebär att mängden alkohol som förbrukas riskerar skada deras hälsa.
Trots att antalet barn som lever under denna typ av förhållanden är många är det vanligare att män och kvinnor med riskabla alkoholvanor inte har barn.
– Dock visar det sig vara betydligt vanligare att ensamstående män och kvinnor befinner sig i ett riskmissbruk än de som är gifta, partners eller sambos. Dessutom framkommer av rapportens studier att det är lika vanligt bland ensamstående med barn som ensamstående utan barn att befinna sig i ett riskmissbruk, vilket tyder på att det faktum att ett barn finns med i bilden inte påverkar konsumtionen av alkohol, säger Ljungdahl.
Vidare framkommer av rapporten att den psykiska hälsan hos män och kvinnor med barn och riskabla alkoholvanor ofta är betydligt sämre jämfört med befolkningen som helhet. Vid en titt enbart på den kretsen med denna typ av alkoholvanor är det vanligast bland ensamstående kvinnor att ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande.
– Det kan konstateras att det idag rör sig om ett stort antal barn som lever med föräldrar som har riskabla alkoholvanor och dessa barn låter sig inte helt lätt identifieras vilket givetvis få en effekt på utformningen av insatser. Av mycket stor vikt är självfallet också att söka minska alkoholkonsumtionen hos befolkningen, säger Ljungdahl.
Redan idag finns ett antal evidensbaserade insatser som minskar risken för att barn som är utsatta för denna typ av påfrestningar ska utveckla psykiska problem och insatserna kan erbjudas stora grupper.
– Ett exempel på en sådan insats är att i förskola och skola ge barnen träning i att tolka och hantera sina känslor, så kallat socialt och emotionellt lärande. Vidare behöver barn få stöd till att utveckla förmågan till aktiv problemlösning. Både förmågan att tolka känslor och att lösa problem är till betydande hjälp för barn i allmänhet och särskilt för barn som lever med påfrestningar i form av en familj med missbruk, säger Ljungdahl.
– Vidare är även det sociala nätverk som barnet befinner sig i mycket viktigt. Barn behöver flera vuxnas engagemang, fortsätter Ljungdahl.
Av en dansk undersökning genomförd bland en grupp vuxna framkommer att en femtedel av dessa som barn upplevt att föräldrarnas alkoholkonsumtion var problematisk.
– Således kan konstateras att även relativt måttligt alkoholmissbruk upplevs som problematiskt hos barnet och minnena sitter kvar ända upp i vuxen ålder, avslutar Ljungdahl.
Åsa Persson
