En femtedel av Sveriges totala energianvändning går åt till att värma bostäder och lokaler. Energieffektiviseringen inom fastighetssektorn blir därför allt viktigare i en tid där energifrågorna står i fokus. Hur den som bor i en fastighet använder energi är av stor betydelse för hela fastighetens energianvändning. Genom att mäta och debitera energianvändningen individuellt kan den enskilda hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren ges incitament att hushålla med värme och varmvatten.
Individuell mätning och debitering (IMD) installeras i allt fler lägenheter och allt fler fastighetsägare satsar på det i någon form. Detta har lett till att fler typer av mätare kommer fram och även fler system för mätning och fler system för överföring. Dessutom tillkommer allt fler leverantörer av hård- och mjukvara och olika tjänster.
IMD av uppvärmning är dock problematiskt eftersom energianvändningen är beroende av klimatskal och driftssystem och därmed av fastighetsägarens åtgärder, de boende kan bara påverka till en mindre del. Dessutom finns det svagheter i mätmetoderna, det visar en rapport som utarbetats av Thomas Sandberg och Knut Bernotat vid KTH på uppdrag av Boverket i samråd med energieffektiviseringsutredningen.
IMD av varmvatten är däremot inte lika problematiskt eftersom energianvändningen till största delen bestäms av de boende.
Rapporten visar att det framför alt är de allmännyttiga företagen som installerar IMD, förljt av HSB-bostadsrättsföreningar. Andelen privata fastighetsägare som installerat IMD är dock låg.
När det gäller värmeförbrukning kan det mätas genom flödes- radiator- och temperaturmätning. De två första mäter tillförd värme och den sista rumstemperatur. De tre olika systemen har såväl starka som svaga sidor och av de tre systemen så dominerar flödes och temperaturmätning och de förefaller, enligt rapporten, vara två jämnstarka metoder.
Rapporten visar att IMD av varmvatten i de allra flesta fall är mycket lönsamt men att mäta lönsamheten för uppvärmning är svårare. Dock visar analysen att om IMD av värme införs tillsammans med IMD för varmvatten så blir lönsamheten mycket god.
Det finns idag ingen som helst reglering av IMD. En slutsats från rapporten är också att hyresmarknadens parter anser att IMD inte lämpar sig för offentlig reglering. Däremot är man intresserad av certifieringskrav på olika slags mätare.
Men rapportförfattarna drar ändå slutsatsen att det i både mätning och debitering finns så stort spelrum att det talar för någon form av reglering. Detta för att skydda den enskilde boende och även till stöd för fastighetsägaren.
Nina Radojkovic
