En man, en kvinna och deras treårige son nekades att komma in på ett offentligt hotellbad med hänvisning till att de var romer. Sedan diskrimineringsombudsmannen, DO, efter att familjen anmält händelsen dit, väckt talan, slöt de tre parterna ett förlikningsavtal. Avtalet gick ut på att hotellet till mannen och kvinnan skulle utge 100 000 kronor vardera, mot att DO återkallade sin talan. Enligt ett tilläggsavtal förband sig mannen och kvinnan att inte bidra med att sprida publicitet beträffande händelsen, utan hänvisa journalister vidare till DO. Hotellet informerade senare DO om att förlikningslikviden inte skulle betalas ut eftersom kvinnan i strid med avtalet uttalat sig i media, varpå DO återtog sin återkallade stämningsansökan och vidhöll talan.
I Eskilstuna tingsrätt yrkade DO att hotellet skulle förpliktigas att till mannen och kvinnan utge vardera 150 000 kronor för kräkningen. Alternativt yrkade mannen och kvinnan att hotellet till dem skulle förpliktigas att utge 100 000 kronor var i kränkningsersättning. Tingsrätten kom fram till att familjen blivit diskriminerad av hotellets agerande, och därför var berättigade till skadestånd för kränkningen detta inneburit. Med hänsyn till omständigheterna fann tingsrätten att skälig ersättning var 25 000 kronor vardera.
Hovrätten finner inledningsvis, till skillnad från tingsrätten, att DO var bunden av avtalet och sitt återkallande av stämningsansökan trots att hotellet inte betalade enligt överenskommelsen. Hovrätten finner vidare att sekretessåtagandet inte ska tolkas vidare än vad som följer av själva ordalydelsen. Att kvinnan på så sätt som skett uttryckt sin glädje över att parterna träffat en förlikning och att hon uppmanat andra som diskriminerats att anmäla innebär enligt hovrätten inte att hon brutit mot tilläggsavtalet.
Genom att vägra att betala ut beloppen i enlighet med förlikningsavtalet gjorde hotellet sig skyldig till avtalsbrott, och DO har därmed haft rätt att häva avtalet. Något hinder mot att pröva om familjen diskriminerats vid sitt besök på badet finns alltså inte. Sammanfattningsvis anser Svea hovrätt att tingsrättens domslut ska fastställas. Badet ska som tappande part ersätta DO för dess rättegångskostnader.
Ett hovrättsråd och referenten är skiljaktiga; den förstnämna anser att mamman genom sina uttalanden brutit mot förlikningsavtalet och att någon ersättning därför inte ska utbetalas i enlighet med detta. Referenten säger sig komma fram till samma slutsats som majoriteten, men av ”delvis avvikande skäl”.
Hotellet företräddes av advokat Magnus Eriksson och jur.kand. Magnus Rydberg medan DO företräddes av advokat Erik Danhard och jur.kand. Julia Giddings.
Johanna Haddäng
