1952 började den så kallade tvångsmedelslagen att gälla. Den kom till för att avslöja spioner från öst, och var från början tänkt att vara tillfällig. Sedan dess har lagen kontinuerligt förlängts – under de senaste 18 åren inte mindre än tolv gånger. Nu tar en ny lag, Åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott, över. Också denna är tidsbegränsad och gäller under fyra år, från och med den 1 januari 2009. År 2012 ska en utvärdering av lagen ska ske.
Tvångsmedelslagen ger i dag Säpo rätt att avlyssna misstänktas telefoner och läsa deras e-post vid ”vissa allmänfarliga brott, högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och terroristbrott”. Tvångsmedlen är beslag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll.
Den nya lagen omfattar inte de så kallade majestätsbrotten. Vidare slopas möjligheten till förlängning av så kallad utredningshäktning, det vill säga häktning av en person som är skäligen misstänkt för brott. Dessutom permanentas bestämmelserna i den tidsbegränsade lagen om hemlig kameraövervakning genom att de med oförändrat innehåll förs över till tvångsmedelsbestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken.
I Åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott har istället tre nya brott tillkommit; brott mot medborgerlig frihet, finansiering av särskilt allvarlig brottslighet och företagsspioneri som understöds av främmande makt.
– Lagen är ett hot mot den personlig integriteten. Jag är rädd att det här leder till ytterligare en åsiktsregistrering av människor, säger Lena Olsson (v), riksdagsledamot i justitieutskottet.
Kritikerna menar att människor som skickar pengar till familj och vänner i sina hemländer genom bestämmelsen om finansiering av särskilt allvarlig brottslighet riskerar att stämplas som terroriser och därmed kan avlyssnas med stöd av den nya lagen.
Även bestämmelsen om så kallad olovlig kårverksamhet har fått kritik; den har kallats ”gummiartad”, anses omodern och skulle kunna användas för åsiktsregistrering och godtycklig spaning. Mehmet Kaplan (mp) förodrade under gårdagsdebatten att bestämmelsen skulle strykas ur brottskatalogen. Men eftersom Säpo ansett detta vara ett av de viktigaste verktygen för bekämpning av ”författningshotande verksamhet”, blir den kvar. Bestämmelsen ska exempelvis stoppa extrema och beväpnade grupper på yttersta höger- och vänsterkanten, huliganer och mc-gäng som kan utgöra hot mot samhället.
Andra menar att de mått och steg som vidtagits för att stärka skyddet för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel är tillräckliga. Bland annat har så kallade offentliga ombud och en självständig myndighet inrättats. De offentliga ombuden ska bevaka den enskildes integritetsintresse, medan Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel. Numera ska även personer som har utsatts för hemliga tvångsmedel i efterhand underrättas om detta, och användningen av överskottsinformation har reglerats.
– En tvångsmedelslagstiftning är inget speciellt angenämt för en stat att ha. Men tyvärr behövs den, sa Otto von Arnold (kd) under debatten.
Det sammanfattar gårdagens riksdagsomröstning ganska bra, då lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott antogs med 236 röster för utskottets förslag. 32 ledmöter röstade för vänsterpartiets reservation, en avstod från att rösta och 80 var frånvarande.
Johanna Haddäng
