Migrationsdomstolen finnar att även om ett apatiskt barn, som för närvarande matas och sitter i rullstol, skulle kunna få en bättre vård i Sverige än i Serbien kan enbart detta inte motivera uppehållstillstånd. Detta särskilt med tanke på att internflyktingar i Serbien enligt lag har samma rättigheter som resten av befolkningen – bland annat fri hälso- och sjukvård.
Vid en samlad bedömning och med beaktande av familjens hälsotillstånd, konstateras att flertalet familjemedlemmar är stort behov av hjälp, samt den mycket svåra situation som råder i Serbien för romer i allmänhet och för återvändande romer och internflyktningar i synnerhet får familjen anses vara särskilt utsatt. Med särskild vikt på det apatiska barnets högst allvarliga hälsotillstånd anser migrationsdomstolen att det inte skulle vara rimligt att utvisa dem. En oenig migrationsdomstol beviljar familjen permanent uppehållstillstånd.
Rättens ordförande anser att överklagandet ska avslås i sin helhet eftersom familjen har tillgång till erforderlig vård i hemlandet, och att omständigheterna inte heller vid en samlad bedömning är synnerligen ömmande.
Ombud: advokat Helena Falknäs.
Johanna Haddäng
