JK konstaterar att även offentliganställda har meddelarfrihet; under förutsättning att uttalandena har karaktär av personliga meningsyttringar. I det nu aktuella fallet har en förundersökningsledare uttalat sig om en specifik brottsutredning; vilket medför att han inte åtnjutit meddelarfrihet.
Vidare klargör JK att det inte finns något generellt hinder för en åklagare att lämna uppgifter till massmedia under pågående förundersökning. Den information som åklagaren sägs ha spritt är uppgifter om ett erkännande som den misstänkte personen hade lämnat under utredningen; uppgifter som skulle bli offentliga i och med att åklagaren väckte åtal. Vid sådant förhållande kan den bedömning som åklagaren gjort i sekretessfrågan inte anses ha varit oriktig. Förundersökning ska därför inte inledas.
Avslutningsvis uttalar JK att den aktuella brottsutredningen väckte stor uppmärksamhet bland allmänheten och de uppgifter som åklagaren uppges att spritt får anses ha varit av allmänintresse.
– Det är naturligtvis viktigt att åklagaren och Polisen försöker tillvarata målsägandens intressen av att få ta del av uppgifter ur förundersökningen innan dessa lämnas till medierna. Samtidigt bör man ha i åtanke att åklagaren och Polisen är skyldiga att omedelbart lämna ut icke sekretessbelagda uppgifter ur allmänna handlingar när någon begär det, skriver JK bland annat i beslutet.
Johanna Haddäng