Forskare: Bristande rättssäkerhet för brottsoffer med funktionshinder

Denise Malmberg, lektor och forskare vid Centrum för genusvetenskap, och Kerstin Ferm, forskningsledare vid FoU Välfärd, har undersökt hur polis och sociala myndigheter hanterar ärenden där personer med funktionshinder utsatts för brott. Deras slutsats är att polis och socialtjänst behöver få bättre kunskap om vilka faktorer som påverkar riskerna för brott och övergrepp.
 
Genom intervjuer, enkäter och brottsanmälningar har forskarna bland annat funnit att funktionshindrade personer utsatts för brott i sina vardagliga miljöer och av människor som de borde kunna känna tillit till. Det kan handla om ekonomiska såväl som sexuella brott, våldsbrott, hot eller trakasserier begångna av exempelvis vårdpersonal, anhöriga, gode män eller taxichaufförer.
 
– Personer med funktionshinder är en dold grupp bland brottsoffer i vårt samhälle, och som det ser ut i dag är det inte självklart att deras rättssäkerhet kan garanteras, säger Denise Malmberg.
 
I dag anges inte eventuellt funktionshinder i förhörsprotokoll, eftersom det betraktas som alltför känsliga uppgifter. Detta leder det till att många polisutredningar som rör personer med funktionshinder läggs ned i brist på bevis.
 
– Det är ett jättestort problem att man inte dokumenterar sådant och att man inte vågar lyfta fram de här frågorna. Om man till exempel har ett kognitivt funktionshinder kan det påverka ens förmåga att förstå frågor eller att komma ihåg vad som hände. Många förstår inte heller att de har utsatts för ett brott, och lyfter i förhören därför inte fram det som är viktigt ur rättslig synvinkel, säger Denise Malmberg.
 
I USA tillfrågas alla målsägande om de om de har något funktionshinder som har betydelse för utredningen. Denna modell skulle även i Sverige synliggöra funktionshinder i den rättsliga processen, menar Denise Malmberg och Kerstin Färm.
 
Johanna Haddäng