Högre social status efter ombildning

Andelen hyresrätter i det svenska bostadsbeståndet har minskat sedan 1990. Under samma tidsperiod har andelen bostadsrätter ökat. Detta beror till viss del på en ökad ombildning, men framför allt på grund av nyproduktion. Förändringarna genom ombildning är dock särskilt påtagliga i Stockholms stad. Men det är även stor geografiska variation i ombildningen inom Stockholm stad. Det är framför allt ett innerstadsfenomen.

År 2006 var 27 procent av alla bostäder i flerfamiljshus i Stockholms stad allmännyttig hyresrätt och 30 procent privat hyresrätt. Men det finns stora geo-grafiska skillnader. I innerstaden är allmännyttans andel endast 11 procent medan den privata hyresrättens andel är 33 procent. Det är också här som ombildningsaktiviteten är som störst.

Professorerna Roger Andersson och Lena Magnusson Turner vid Uppslaa universitet har på uppdrag undersökt vilka konsekvenser i form av förändrad socioekonomisk och demografisk sammansättning som ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter fått i olika bostadsområden i Stockholms stad.

Studien visar att ombildning ger en viss omsättning av hyresgäster, men de som ombildar har i stort redan så kallad bostadsrättsprofil, det vill säga resursstarka personer med hög utbildning och hög socioekonomisk status medan mer inkomstsvaga hushåll tenderar att i högre utsträckning flytta inom ett antal år. Dessutom är andelen utlandsfödda i dessa områden redan låg och den profilen har enligt rapporten snarare förstärkts tiden efter ombildningarna.
Det är tydligt att omflyttningen bidrar till en fortsatt gentrifiering (höjning av social-status) av de ombildade fastigheterna, en process som pågått alltsedan tiden före ombildningen, enligt studien.