EU-minister Cecilia Malmström har förklarat att fördraget kommer att godtas.Utrikesutskottet ställer sig också positivt till fördraget. I sitt betänkande uttalar utskottet att fördraget stärker EU på viktiga områden och gör unionen öppnare och mer effektiv. Utskottet konstaterar också att fördraget kan antas utan grundlagsändringar.
För att fördraget ska börja gälla måste det dock ratificeras av samtliga medlemsstater. Irland röstade nej till fördraget i juni i år. Tjeckien kan bli nästa land som säger nej. Ett slutgiltigt beslut väntas vara klart i början av nästa år.
– Om Lissabonfördraget inte träder i kraft är det ett stort politiskt misslyckande, men ingen katastrof för Europa, säger Jörgen Hettne forskare på Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.
– Syftet med fördraget är att skapa ett mer handlingskraftigt och bättre fungerande EU. Unionen måste kunna fungera med 27 eller fler medlemsstater. Man kan åstadkomma samma saker med dagens fördrag, men förutsättningarna att lyckas är sämre.
Att Europa klarar sig utan fördraget framgår också av en rapport den Londonbaserade tankesmedjan Centre for European Reform, CER, tagit fram. Enligt rapporten skulle fördraget avsevärt förbättra hanteringen av utrikespolitiken och ge mer makt till de nationella parlamenten. Däremot bedöms Europa fungera väl på många områden även utan fördraget.
Genom Lissabonfördraget samlas bestämmelser med principiell eller konstitutionell karaktär i EU-fördraget. Indelningen av samarbetet i tre pelare upphör. Utöver omstrukturering av redan befintliga bestämmelser införs också nya, bland annat förstärks polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet genom ändrade beslutsformer och rättsliga instrument.
Fördraget innebär att unionen ska ansluta sig till rådets konvention om de mänskliga rättigheterna. EU:s rättighetsstadga blir bindande, och för Sveriges del överordnad all nationell rätt.
Fredrik Olsson
