I dag överlämnades betänkandet Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag, till justitieminister Beatrice Ask av den särskilda utredaren Sigurd Heuman. Betänkandet, som också kallas Förtroendeutredningen, visar att sex av tio av de 500 tillfrågade personerna hyser gott förtroende för Sveriges domstolar.
– Följaktligen är det några om inte har gott förtroende för domstolarna, och vissa har bara en diffus bild av vad domstolarna gör, säger Sigurd Heuman.
Att domstolarna dömer rätt är den viktigaste förtroendefaktorn, visar Förtroendeutredningen. Men även faktorer som tillgänglighet, bemötande, handläggningstider, utformningen av domar och beslut, samt kunskap och mediebilden av domstolarna är avgörande.
Utredningen visar bland annat att ju mer kunskap man har om domstolarna, desto större förtroende har man för dem. Här spelar kontakten med media stor roll, eftersom det är härifrån allmänheten får sin kunskap. För att underlätta kontakten mellan domstolar och media föreslås att en särskild mediekontakt för rikstäckande media ska inrättas, utöver Domstolsverkets presstjänst och pressjour.
– Många domare är ängsliga i kontakten med media; flera tycker att det är tillräckligt med att ha skrivit sin dom. Men det är inte acceptabelt. Domarnas förklaringsansvar är centralt, och kräver att de ställer upp på kontakter med media, säger Sigurd Heuman.
Detta ansvar kräver utbildning och strategier. Ska man exempelvis ha presskonferens och pressmeddelanden vid uppmärksammade rättegångar? Eller ska vi till och med ha tv-sända rättegångar, som i grannländerna Norge, Danmark och Finland?
– Visst skulle tv-sända rättegångar ge direkt insyn i hur domstolen arbetar, men det är tveksamt om detta skulle öka förtroendet för dess verksamhet. Risken är att den ökade dramatiseringen går ut över rättegångens pedagogiska budskap, och att de som hörs under rättegången påverkas av mediernas närvaro, säger Sigurd Heuman.
Maria Abrahamsson påpekar att allmänheten i de grannländer som har tv-sända rättegångar också har ett högre förtroende för sina domstolar. Något svar på om det finns ett samband kan regeringens utredare inte ge; kanske för att Förtroendeutredningen inte gjort någon egen undersökning av detta.
Utöver den särskilda mediekontakten föreslår utredningen även att en bemötandeombudsman ska inrättas för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna.
– Hit kan man vända sig om man känner sig missnöjd med bemötandet i domstolen. Det är psykologiskt viktigt att få prata av sig, menar Sigurd Heuman.
Även själva skrivningen av domarna kan bli bättre. Därför ska man ta hjälp av språkvetare och för att ta fram nya riktlinjer för domskrivning.
– I dag är det svårt att förstå domen, och hur domstolen har resonerat. Det verkar som om man använder sig av gamla domskrivningsideal och gamla mallar och bara skriver för kollegor och andra jurister. Det är farligt, säger Sigurd Heuman
Under 2000-talet har allmänhetens förtroende för domstolarna varit relativt konstant. Tidigare mätningar visar att förtroendet började sjunka under mitten av 90-talet. Detta tror Sigurd Heuman dels beror på resursbrister och behov av omorganiseringar; men även på att människors förväntningar på domstolen har ändrats.
– Tidigare var allmänheten mer underdånig i förhållande till domstolen. Nu ställer man mera krav på bland annat bemötande som domstolen inte kunnat uppfylla, säger utredningens sekreterare Fredrik Bohlin.
Hur det som kallas EMR – en modernare rättegång – kommer att påverka förtroendet för domstolarna i stort ger Förtroendeutredningen inga svar på.
– EMR innebär en väldig förändring, om den slår igenom. Klart är att en ökad anonymisering av hovrätterna inte ger ökat förtroende. För detta krävs istället ökad insyn och kunskap, säger Sigurd Heuman.
EMR innebär bland annat att hovrätter ska kunna hålla förhandlingar utan partsnärvaro; vilket skulle kunna minska insyn i domstolens arbete.
Johanna Haddäng
