Utredningen visar att Länsrätten i Västernorrlands län, Kammarrätten i Sundsvall och Regeringsrätten har skrivit ut kvinnans namn och personnummer i meddelade domar, men att hennes adress har skyddats. Kvinnan uppger att det inträffade har skapat otrygghet och rädsla i hennes vardag samt ökade levnadsomkostnader. Hon påpekar också att avgränsningen av länsrättens domsaga indirekt innefattar en uppgift om inom vilket område hon har kunnat sökas.
Sekretessmarkering kallas i dagligt tal för skyddade personuppgifter, men omfattar i detta fall enligt JK enbart adressuppgifter. Markeringen ska ses som ett varningstecken vid en sekretessprövning eftersom det kan innebära att risk finns för att personen i fråga kan utsättas för till exempel förföljelse. Varje myndighet eller domstol har dock att göra en självständig bedömning vid utlämnande av personuppgifter, konstaterar JK.
I detta fall har det inte funnits någon sekretessregel som har kunnat föranleda ett hemlighållande av sökandens personuppgifter i förvaltningsdomstolarna. Domstolarna har därför inte åsidosatt några bestämmelser i sekretesslagen genom att sätta ut kvinnans namn och personnummer i de aktuella avgörandena. Inte heller finns underlag för att några andra bestämmelser åsidosatts genom förfarandet. JK avslår därför kvinnans skadeståndsanspråk.
Johanna Haddäng
