Delade meningar om grupprättegångar

Lagen, som antogs för sex år sedan, har nu utvärderats av hovrättsrådet Marianne Wasteson. Utvärderingen har utförts på uppdrag av regeringen och har bland annat genomförts i form av en enkät som gått ut till ett stort antal affärsbyråer.

Syftet med lagen var att stärka enskildas ställning och öka möjligheten till kompensation. Utredaren konstaterar att lagen i praktiken bara resulterat i tio rättegångar. Av dessa har endast en avgjorts, och då genom fastställande av förlikning. Fyra av målen, däribland Skandia Liv-målet, pågår fortfarande.

Utredaren bedömer inte att lagen inverkat negativt på investeringsviljan i Sverige eller att den missbrukats för att tvinga fram ”orättmätiga förlikningar”. Däremot föreslås krav på att rättegången ska kunna genomföras effektivt för att undvika utdragna processer.

Utredaren har också föreslagit att domstolen ska ta ställning till tillåtligheten av en grupptalan innan gruppmedlemmarna underrättas. Kravet på anmälan för att bli gruppmedlem, den så kallade opt-in-principen, ska kvarstå. Ett annat förslag är att ombud ska tillåtas ta betalt i form av provision upp till 30 procent av den omtvistade summan.

Ett flertal remissinstanser har kommenterat utredningen. Konsumentverket uttalar att varken de farhågor eller de förväntningar som fanns vid lagens införande har infriats. Verket anser att det föreslagna kravet på att grupprättegången ska kunna handläggas effektivt är vagt utformat och kan leda till tillämpningssvårigheter.

Svenskt Näringsliv säger nej till provisionsarvoden. Enligt remissvaret kan förslaget om provision riskerar att urholka kompensationen till gruppmedlemmarna. Svenska Bankföreningen ansluter sig till kritiken och varnar för processer kan komma att drivas av ombudens vinstintressen.
Advokatsamfundet anser att det är för tidigt att dra slutsatser, men uttalar att provisionsarvoden om upp till 30 procent av den totala summan kan anses oförenliga med god advokatsed.

Flera remissinstanser, däribland Umeå Universitet, avstyrker förslagen eftersom att europeisk lagstiftning om grupprättegångar är på väg inom kort och den svenska lagstiftningen därmed ändå kommer att ändras.

Fredrik Olsson