Förfalskade hustruns namnteckning för att få lån

Kvinnan anför i Göta hovrätt att hon vid den aktuella tidpunkten inte var medveten om familjens ekonomiska situation, och att det är helt uteslutet att hon skulle ha undertecknat ett skuldebrev med det aktuella innehållet. Hovrätten finner att kvinnans uppgifter framstår som trovärdiga, men konstaterar också att försiktighet är påkallad eftersom hon kan ha ett intresse av att inte behöva svara för det i skuldebrevet angivna beloppet. Sammanfattningsvis finner en oenig hovrätt att det är ställt utom allt rimligt tvivel att mannen falskeligen förskaffat sig hustruns namnteckning på skuldebrevet. Mannen ska därför dömas för grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning. Två nämndemän är skiljaktiga och anför att åklagaren inte förmått visa att mannen falskeligen förskaffat sig kvinnans underskrift på skuldebrevet, och att åtalet därför ska ogillas.