Enligt en färsk utredning Polisförbundet låtit göra finns två av tre unga poliser på Facebook. Här har flera laddat upp privata bilder och texter av vilka det framgår att de arbetar inom polisen, liksom beskrivning och bilder av nära och kära. Eftersom informationen riskerar att användas av kriminella har Polisförbundet nu tagit fram en rekommendation vad poliser och polisstudenter ska tänka på vid aktiviteter på nätet.
Hur många åklagare som finns på Facebook och liknande communities har Åklagarmyndigheten ingen uppgift på. Inte heller vet man hur ofta det sker att kriminella återanvänder, eller själva lägger ut, uppgifter om åklagare på nätet.
– Men vi vet att det förekommer regelbundet. Informationen ökar ständigt på internet, liksom antalet tjänster. Därmed ökar också möjligheterna att kombinera olika uppgifter och få fram alltmer detaljerad information, säger Karin Rosander, informationsdirektör på Åklagarmyndigheten.
Åklagarmyndigheten rekommenderar åklagare att vara uppmärksamma på, och regelbundet kontrollera, vilken typ av information som andra personer kan lägga ut om dem. I vissa fall kontrolleras viss information på nätet av Åklagarmyndigheten.
– Vi kan få kännedom om att information lagts ut om en åklagare i konkreta hotbildssituationer, alltså där vi av något skäl vet att det finns en hotbild mot åklagaren. Närmare undersökningar visar att det också finns olämplig eller skadlig information på internet. Det händer också att polisen vid tillslag mot misstänkta personer hittar kartläggningar av både åklagare och poliser. Vad som händer därefter beror väldigt mycket på det enskilda fallet, berättar Karin Rosander.
Åklagarmyndigheten rekommenderar alla åklagare att vara försiktiga med vilken information de lägger ut på nätet, så att informationen inte nu eller senare kan användas så att den skadar dem eller deras närstående.
– Det är en säkerhetsfråga. Viss information kan till exempel användas till att kartlägga åklagarens privatliv i syfte att hota eller störa personens eller myndighetens arbete, säger Karin Rosander.
Även ”oskyldig” information, som till personuppgifter i medlemslistor i idrottsföreningar, kan vara farlig.
– Personen som publicerat informationen tänker inte alltid på att den kan vara till skada. Inte sällan kan det handla om till synes harmlös information som inte innebär ett hot i dag, men som i kombination med annan information eller i en annan situation kan innebära en risk i framtiden.
Enligt Mikael Svensson, säkerhetschef på Åklagarmyndigheten, kommer säkerheten på internet att vara en viktig del i det personsäkerhetsprogram som lanseras av Åklagarmyndigheten under 2009.
– Personsäkerhetsprogrammet är ännu inte fastställt, och av säkerhetsskäl vill jag inte gå in på detaljer. En mycket viktig del i programmet är att öka kunskapen hos medarbetarna om hur man själv kan skydda sig samt öka medvetenheten om hur information kan spridas. Skälet att det kommer just nu är att arbetet pågått i flera år och alldeles snart är klart. Säkerhetsfrågor har de senaste åren varit mycket prioriterade inom myndigheten, säger Mikael Svensson.
Johanna Haddäng
