KRÖNIKA – av Kristoffer Ståhl, advokat
Jag skriver den här krönikan med oro. För alla flitiga och ambitiösa juriststudenter som vill bli advokater, men också för de människor som i framtiden kommer att behöva deras hjälp. Vem ska försvara den misstänkte, bistå den som utsatts för ett sexualbrott eller företräda barnet som utsatts för våld när dagens advokater inte längre gör det? Min bedömning är att Sverige inom fem till sju år riskerar en allvarlig brist på advokater inom humanjuridik. För att förstå varför måste vi börja med hur nästa generation advokater utbildas.
Medan universiteten ger juristerna deras teoretiska grund är det på advokatbyråerna som de lär sig advokatyrket genom praktiskt arbete och handledning. Erfarna advokater tar emot nyutexaminerade jurister och lär dem yrket steg för steg. Det handlar om att strukturera klientmöten, bygga förtroende och ställa rätt frågor. Om att granska bevisning, förbereda polisförhör och bevaka klientens rättigheter när förhöret genomförs. Inför huvudförhandlingen ska biträdande juristen lära sig att utforma en tydlig sakframställan, strukturera förhör och formulera ett övertygande slutanförande. Förhörsteknik, retorik och pedagogik måste omsättas i praktiken.
Handledningen ska också ge den biträdande juristen självförtroende och en stabil moralisk kompass. Klienter kan vara krävande, svårhanterliga och till och med aggressiva. Biträdande juristen måste kunna möta människor i pressade situationer med både respekt och tydliga gränser, stå emot påtryckningar och våga lämna besked som klienten inte vill höra. Det krävs också omdöme och lyhördhet för att hjälpa ett brottsoffer att berätta om svåra upplevelser och förbereda sig inför en rättegång. Genom hela arbetet löper advokatetiken och de strategiska övervägandena: Vilka frågor bör ställas? Vilka invändningar ska göras? Hur hanterar man anhöriga till klienten som är häktad med restriktioner?
Den tryggheten och det omdömet utvecklas genom erfarenhet, diskussion och handledning. Det är en utbildning som tar flera år och en investering som byråerna själva finansierar.
För att inte bli utkonkurrerad av domstolarnas notarietjänstgöring bör ingångslönen vara minst 36 000 kronor i månaden. Därefter måste byrån räkna med årliga löneökningar i takt med juristens erfarenhet och ansvar. Redan denna inledande lönenivå kostar, med fulla arbetsgivaravgifter, omkring 570 000 kronor om året. Till det kommer tjänstepension, friskvård, kontorsplats, dator, telefon och dyra rättsdatabaser – kostnader som sammantaget uppgår till ytterligare flera tusen kronor varje månad.
Därtill betalar advokatbyrån en årlig serviceersättning till Advokatsamfundets servicebolag på 7 244 kronor för varje biträdande jurist samt närmare 56 000 kronor exklusive moms för de tre obligatoriska delkurserna och advokatexamen. Utöver detta ska en erfaren advokat avsätta tid för handledning, granskning och uppföljning. Varje sådan handledningstimme är tid som inte kan läggas på egna uppdrag och som blir ett intäktsbortfall.
Sammantaget är omkring 650 000 kronor per år en rimlig uppskattning av byråns kostnad för en biträdande jurist, med utbildningskostnaden fördelad över de första anställningsåren.
Intäkterna är betydligt mer osäkra. För offentliga uppdrag är timkostnadsnormen under aktuellt år 1 626 kronor exklusive moms. Det är en låg ersättning för kvalificerat arbete med stort ansvar. Beloppet är byråns intäkt för ersättningsgillt arbete och ska täcka hela verksamhetens kostnader. Advokatsamfundets ordförande Johan Eriksson har kritiserat timarvodet, och i samband med detta har tidningen Advokaten uppmärksammat att timkostnadsnormen bara höjts med omkring 600 kronor på 25 år.
Jämförelsen med Danmark visar hur långt efter Sverige ligger i ersättningsnivå. Under 2026 är den danska grundtaxan för offentliga försvarare 2 055 danska kronor per timme exklusive moms, motsvarande omkring 3 050 svenska kronor – nästan dubbelt så mycket som i Sverige. Svenska advokatbyråer ska alltså finansiera både kvalificerat advokatarbete och nästa generations advokater med betydligt mindre ekonomiskt utrymme.
För den biträdande juristen är möjligheterna att bidra med egna intäkter ytterst begränsade. Vid Malmö tingsrätt krävs det exempelvis ett års arbete på advokatbyrå för att kunna tas upp på förordnandelistan över målsägandebiträden och två år för att kunna tas upp på förordnandelistan över särskilda företrädare för barn. Listorna används när domstolen förordnar biträdande jurister till dessa offentliga uppdrag. Även förvaltningsrätten ställer liknande erfarenhetskrav. När den biträdande juristen väl kommer med på en förordnandelista är uppdragen dessutom få. Enligt min bedömning täcker intäkterna från dessa uppdrag endast omkring 20 procent av kostnaden för anställningen. Samtidigt har rätten till offentligt biträde under Migrationsverkets asylprövning begränsats, vilket minskar en tidigare viktig uppdragsväg för unga jurister.
Med en årskostnad på omkring 650 000 kronor krävs cirka 400 ersatta arbetstimmar enligt timkostnadsnormen för att täcka kostnaden, innan principalens handledning räknas in. Problemet är att den nyanställda juristen har ytterst begränsad tillgång till de uppdrag som skulle kunna ge dessa intäkter.
Redan i dag är det därför svårt att få en anställning att bära sig på en humanjuridisk byrå. Kostnaderna kommer från första dagen. Intäkterna kan dröja i flera år. Under tiden ska advokaten både driva verksamheten och ta ansvar för den yngre kollegans utbildning.
Det som hittills har kunnat få kalkylen att gå ihop är arbetet bakom advokaten. Den biträdande juristen läser förundersökningar, sammanställer förhör, gör rättsutredningar och förbereder huvudförhandlingar. Advokaten får avlastning och juristen lär sig yrket. Så har dagens arbete finansierat morgondagens advokatkompetens.
Nu förändrar AI den kalkylen
Biträdande juristens arbetsuppgifter kan tekniken hjälpa den erfarne advokaten att utföra på betydligt kortare tid. En tidslinje över händelserna. En granskning av förundersökning. En sammanställning av vittnesuppgifter. Ett första utkast till förhörsfrågor eller ett överklagande. Upprättande av en rättsutredning. Allt AI producerar måste kontrolleras noga av advokaten, men så är även fallet med vad en biträdande jurist producerar. Då blir frågan för advokaten enkel och obehaglig: Varför ta på sig en flerårig kostnad och ett omfattande handledningsansvar för en biträdande jurist när arbetet kan utföras utan anställda?
Jag befarar att svaret på allt fler byråer blir att nästa biträdande jurist aldrig anställs.
Konsekvenserna kommer med fördröjning. Först märks bara att advokatbyråerna blir effektivare. Några år senare märks att återväxten har börjat sina. Då riskerar både den misstänkte och den som utsatts för brott att få vänta längre på kvalificerad juridisk hjälp. Förhör och rättegångar riskerar att skjutas upp. För den som sitter frihetsberövad kan väntan bli längre. För brottsoffret kan vägen till upprättelse fördröjas. AI kan frigöra tid för fler uppdrag och därmed motverka en del av bristen. Men tekniken tar inte plats bredvid klienten vid polisförhöret, och en advokat kan fortfarande inte närvara i två rättssalar samtidigt.
När bristen väl är här går den inte att rekrytera bort på kort tid. En erfaren försvarsadvokat tar många år att utbilda. För försvararuppdrag i mål med ett straffminimum på fyra års fängelse eller mer krävs som huvudregel fem års erfarenhet av försvararuppdrag som advokat. Med tiden fram till advokattiteln innebär det normalt minst åtta år efter juristexamen.
För oss som redan är etablerade advokater kan AI innebära effektivare arbete. Samtidigt riskerar vägen in i yrket att stängas för dem som ska ta över efter oss. Det som gynnar dagens verksamheter kan skapa en akut brist på morgondagens försvarare och målsägandebiträden. Då får både misstänkta och brottsoffer betala priset, när deras rätt till juridiskt biträde blir allt svårare att tillgodose i praktiken.
Vi som redan är advokater inom humanjuridik har en ljus framtid i yrket. Nu måste vi se till att nästa generation också får det. Om staten vill att både misstänkta och brottsoffer ska få kvalificerad juridisk hjälp även i framtiden måste ersättningssystemet ge advokatbyråerna ekonomiskt utrymme att utbilda nästa generation advokater.
