Försäljningen av allmännyttan – minskar inte segregation men bidrar till modernisering

Den 1 juli 2007 upphävdes den så kallade tillståndsplikten vilket innebär att kommunerna numera fritt kan sälja hela eller betydande delar av sina bostadsbestånd. Enligt en uppföljning av tillståndspliktens avskaffande som Boverket gjort har försäljningen av bostadsbeståndet ökat markant – särskilt i Stockholm. Två kommuner, Lomma och Åtvidaberg, har valt att avyttra hela sina bostadsbolag. Det är framföralt omvandlingarna till bostadsrätt som ökat snarare än att bostäderna överlåtits till privata fastighetsägare.

De bakomliggande faktorerna till försäljning uppges vara i huvudsak ekonomiska skäl och vad man skulle kunna beteckna som bostadspolitiska skäl. Ekonomiska skäl kan vara att man väljer att sälja för att klara ett omfattande renoveringsbehov eller att man vill satsa på nyproduktion. Bostadspolitiska skäl kan vara att man vill sälja i områden som domineras av hyresrätt eller av allmännyttan i avsikt att öka variationen i upplåtelseformen.

När det gäller effekterna av försäljningen visar resultaten generellt sett på att omvandlingarna inte kommer att bidra till att minska bostadssegregationen i kommunerna genom att locka resursstarka hushåll att flytta till eller bo kvar i de minst attraktiva bostadsområdena. Bortsett från Stockholm har de omvandlingar som hittills genomförts oftast inte gällt vare sig attraktiva innestadslägen eller mindre attraktiva ytterstadsområden, utan snarare ganska normala bostadsområden i centrala eller halvcentrala lägen.

Däremot påvisar resultaten mer konkreta effekter när det gäller underhåll och modernisering. En del kommuner har valt eller väljer att avyttra delar av det allmännyttiga bostadsbeståndet som ett sätt att skapa ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning eller för att finansiera nyproduktion. En variant är också att man väljer att göra sig av med bestånd som är i särskilt stort behov av upprustning.

Nina Radojkovic