Expert: HD visar praktisk syn vid konkurser

I en ny lagkommentar behandlar Hans Renman, delägare på Hamilton,  ny HD-praxis kring reglerna för hyresvärdens rättighet att anmoda ett konkursbo att ställa en lokal till hyresvärdens förfogande.  Av rättsfallet framgår att ett konkursbo skall anses ha ställt en lokal till hyresvärdens förfogande i den mening som avses i 12 kap. 31 § femte stycket jordabalken om konkursboet i ett meddelande till hyresvärden meddelat att denne från och med viss dag inom enmånadsfristen kan disponera över lokalen och att boet då inte längre gör något anspråk på att nyttja lokalen.

Av rättsfallet framgår det också att det är fritt fram för konkursboet att vidta följande åtgärder utan att riskera att lokalen inte skall anses ställd till hyresvärdens förfogande:
1) Egendom tillhörig konkursgäldenären kan lämnas kvar i lokalen – abandonering är således möjligt.
2) Konkursboet behöver inte inträda i ett andrahandshyresavtal för att på så sätt kunna ingripa mot andrahandshyresgästen.
3) Om konkursboet bortför miljöfarligt avfall som det är skyldigt att avlägsna kan det ske efter enmånadsfristen.

Tingsrättens och hovrättens dom fick många konkursförvaltare att fundera över vilka åtgärder som måste vidtas för att konkursboet skall undgå ansvar för hyra. En skyldighet för konkursboet att tömma lokalen och vidta effektiva åtgärder för att avhysa en andrahandshyresgäst kan vara praktiskt omöjliga för konkursboet att genomföra på grund av boets bristande ekonomiska resurser. Högsta domstolens synsätt har en mer en praktisk förankring och stämmer bättre överens med allmänna sakrättsliga principer om gränsdragningen mellan konkursfordringar och massafordringar.