– Tidigare forskning har visat att risken för självmord ökar om någon anhörig tagit sitt liv, det vill säga att fenomenet ”smittar” och sprider sig. Således började vi fundera över om det skulle ske samma spridning i andra sociala kontexter, berättar fil dr Monica K Nordvik som under sin tid som doktorand i Sociologi vid Stockholms universitet var en av de forskare som genomförde studien och som numera arbetar som utredare vid Statens Folkhälsoinstitut.
Årligen begår närmare 1500 svenskar självmord och orsakerna är ofta personliga och följer inte sällan av exempelvis psykisk eller fysisk sjukdom.
Studien tar sin grund i redan befintlig registerdata över samtliga individer som varit bosatta eller arbetat i Stockholms län under 1990-talet.
– Genom att koppla samman anhöriga och kollegor kunde urskiljas de individer som har någon i familjen eller på arbetsplatsen som begått självmord. Utifrån detta undersöktes om andras självmord ökade eller minskade självmordsrisken bland dessa människor då man kontrollerat för andra kända riskfaktorer, säger Nordvik.
Fler självmord bland männen kan kopplas till vid arbetsplatsen begångna självmord.
– Vid forskningen upptäcktes att männens självmordsrisk ökade markant i det fall de haft en eller flera arbetskamrater som tagit sitt liv under det senaste året. Med utgångspunkt i hur många självmord som statistiskt sett kan härledas till detta fenomen så visar det sig att arbetsplatsexponeringen ger upphov till fler nya självmord än den inom familjen, säger Nordvik.
En hypotes bakom faktumet att det är främst männen som begår dessa självmord menar Nordvik kan vara, liksom tidigare forskning också tyder på, att arbetskamraterna upplevs viktigare för männen än för kvinnorna, vilka inte identifierar sig med sitt arbete i lika hög grad som männen.
– Trots att effekten bland kvinnor inte är statistiskt säkerställd kan konstateras att resultaten pekar åt samma håll, säger Nordvik.
En ytterligare anledning till att så många självmord kan härledas till ”smitta” på arbetsplatsen torde enligt forskarna vara att det är så många fler individer som råkar ut för att någon på deras arbetsplats tar sitt liv. Den sammanlagda effekten blir således större än den som kan härledas till familjen trots att ett självmord inom familjen givetvis har större effekt på den berörda individens självmordsrisk.
– För att till viss del komma åt problemet kan man generellt sett säga att det krävs en större medvetenhet om problemet samt att även ökat stöd bör riktas åt arbetskamrater till en person som tagit sitt liv, säger Nordvik.
Avslutningsvis påpekar Monica K Nordvik att syftet framöver är att genomföra en fördjupad studie av familje- och arbetsplatsnätverken.
Studie: Interaction Domains and Suicide: A Population-based Panel Study of Suicides in Stockholm
Åsa Persson
