Enligt Konkurrensverket skapar dagens hyresreglering obalans på bostadsmarknaden genom att hyrorna i attraktiva områden i många fall är betydligt lägre än vad bostadskonsumenterna är beredda att betala. Konkurrensverket föreslår nu att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll avskaffas.
Konkurrensverket konstaterar att den svarta marknaden för överlåtelse av hyreskontrakt och utvecklingen har bidragit till att hyreslägenheter har omvandlats till bostadsrättslägenheter där hyresgästen blir ägare av lägenheten.
Hyresregleringen kan också medföra att hyror blir lägre än vad som kan motiveras utifrån kostnaderna för att bygga nya lägenheter och ersättningen till långivare för investeringsrisken.
Konkurrensverket vill att det införs regler i hyreslagen som tillåter hyresgäster och hyresvärdar att träffa bindande hyresavtal för nyproducerade lägenheter. Man vill också tillåta en viss anpassning inom bruksvärdesystemet av hyrorna i befintliga bostäder i områden med hög efterfrågan på hyresrätter till en nivå som bättre speglar bostadskonsumenternas värderingar. Dessutom anser verket att bruksvärdesystemet bör ändras så att hyressättning kan baseras på hyror mellan närliggande orter eller kommuner och lägenheter av olika standard med hänsyn till storlek och liknande.
Att reglerna för företagen innebär att de kan konkurrera på lika villkor är ytterligare en förutsättning för att en marknad ska utmärkas av en väl fungerande konkurrens.
Konkurrensverket föreslår därför att kommunernas hyresnormerande roll avskaffas. Den hyresnormerande rollen är nämligen, olämplig för att inte säga oacceptabel i ett konkurrens- och effektivitetsperspektiv och kan dessutom vara oförenlig med EG-rätten, enligt Konkurrensverket. Detta eftersom förhållandet att det inte är möjligt för ett privat bostadsföretag att initiera en prövning i domstol av ett kommunalt bostadsföretags hyressättning eller ändringar av hyran. Det svarar inte mot kraven på transparens eller förutsägbarhet för de privata bostadsföretagen.
Verket menar också att det bör ställas krav på att kommunägda bostadsföretag i sina årsredovisningar anger kommunens stöd till företaget och de kostnader de har för att uppnå kommunens bostadspolitiska mål.
Nina Radojkovic