Jurister krishanterar genom att lägga locket på

Redan innan jul anade man att den ekonomiska krisen skulle påverka även advokatbyråerna när vissa byråer började friställa administrativ personal. Advokaterna och de biträdande juristerna satt dock kvar. Diskussionen bland jurister var att det kan påverka varumärket negativt på lång sikt om advokater sägs upp och att uppsägningar bland juristerna ses som en sista utväg.

Den sista utvägen har nu närmat sig för vissa byråer. I Dagens Juridik kunde man nyligen läsa att en stor advokatbyrå, White & Case säger upp tre av juristerna. Inte så konstigt i sig. Är det kris så är det. Men det intressanta nu är hur kriserna hanteras. Hur beter sig juristernas organisationer – advokatbyråerna, domstolarna, myndigheterna – när krisen påverkar de enskilda juristerna?

Traditionellt har jurister hanterat interna kriser genom att inte ha någon krishantering alls. Det gäller för domstolar, liksom advokatbyråer och andra juristyrkesgrupper. När personer skall sägas upp så brukar stora arbetsgivare ha någon slags plan för hur uppsägningarna skall skötas så smidigt så möjligt. Det brukar också finnas en insikt om att det är viktigt hur uppsägningarna kommuniceras – med personalen, med dem som skall sägas upp och även med allmänheten. Men på juristernas arbetsplatser har sådana insikter tidigare ofta lyst med sin frånvaro. Detta återspeglar en mer allmänt bristande insikt om vikten av kommunikationshantering och krishantering.

Juristerna laggar här efter det övriga samhället, även det offentliga samhället. När socialnämnden i kommunen X utsätts för närgången och kritisk granskning av ett samhällsprogram i teve så anlitar man idag en expert. Kommunala myndigheter drar sig inte för att köpa in den krishantering eller kommunikationsexpertis som behövs när ett mediedrev börjar gå. Sådant är fortfarande ovanligt på domstolarna och åklagarmyndigheterna och – mer förvånande – på advokatbyråerna. Resultaten av den bristande kommunikationsexpertisen har ibland blivit förskräckande, med hot mot domare, ökad misstro mot rättssamhället och onödiga låsningar.  

Jag har trott att det håller på att förändras och att advokatbyråerna har gått i bräschen. För inte så länge sedan såg jag till exempel en platsannons för att Hammarskiölds advokatbyrå sökte en marknadschef – ett modernt förhållningssätt i en konservativ yrkeskår. Hammarskiölds är naturligtvis inte först, men ett tecken på att även byråer som inte hör till de allra största insett att 2000-talets jurister arbetar i på en helt annan marknad än 1970-talets. Jag brukar med stöd i sådana exempel hävda för personer som arbetar med kommunikation – som journalister eller på PR-byrå – att advokatkåren har förändrats, att man lärt sig både att kommunicera och att sälja, att man insett att det kan vara dyrköpta besparingar att inte ta hjälp av kommunikationsexpertis och HR-personal. Konservatismen har ersatts av modernt marknadstänkande på de stora byråerna, har jag framhållit och prognostiserat att övriga juristkategorier skulle följa byråernas exempel. 

Men det var tidigare. I krisen bleknar bilden av framsynthet.

På White & Case hemsida finns det ingen information alls om förändringarna. Inte ett ljud.  Det är som om det var år 1988. Informationshanteringen är därmed överlämnad till skvaller och de juridiska nyhetsbreven som – handen på hjärtat – också bidrar till skvaller. Och uttalandet från Stockholmskontorets VD till Dagens Juridik låter inte som andra företagsledningar brukar låta när personal sägs upp. Faktum är att det låter direkt kallsinnigt: “- Anställningarna avslutas relativt omgående. Eftersom vi har en övertalighet så har vi inget intresse av att de går kvar hos oss en längre tid. De avslutar det de arbetar med och är därefter arbetsbefriade.” Var finns empatin i det uttalandet? Vad återspeglar uttalandet för kommunikationsstrategi?

I praktiken är det kanske den internationella byråns centrala ledning som dragit åt svångremmen. I ett sådant läge finns det alltid risker. Man kan inte krama vatten ur en sten. (Eller, ibland kan man faktiskt krama vatten ur en sten. Men det är inte viktigt just nu)

Men inställningen till hur man talar med och om människor är demoraliserande konservativ. I krisen utmanas också juristernas organisationer. Krisens vinnare kommer att bli de aktörer som bäst kan hantera det förändrade läget ekonomiskt, organisatoriskt men inte minst kommunikativt. Framtidens marknad säkras genom att göra och säga rätt saker idag. Att vara lyhörd för människorna bakom principuttalanden och beslut är en essentiell komponent för organisationer som vill leva vidare. Den klassiska juriststrategin att hantera problem genom att lägga locket på är nederlagets recept.