I sin avhandling, Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer, visar Lutz att det skett en förskjutning i synen på barnets behov av särskilt stöd. Tidigare sågs nämligen avvikande beteende ofta i ett kollektivt, socialt sammanhang medan det idag tolkas som ett individuellt medicinskt problem. Utagerande och stökighet har kommit till att bli barnets eget fel.
Avhandlingen baserar Lutz på en studie genomförd vid en socialt utsatt stadsdel i södra Sverige där ansökningar om särskilt stöd för barn i förskoleåldern undersökts. Därtill har han följt förändringar i läroplaner och andra styrdokument från 1940-talet fram till idag och även genomfört egna empiriska studier.
Barnet står som ensam problembärare
– Begreppet ”familjer i kris” har kommit att ersättas av ”barn som far illa” och sociala problem har reducerats och transformerats till genetiska individuella problem. Omgivningen som är delaktig i att forma barnet görs diffusa och därmed mindre ansvariga, säger Lutz.
Behovet av tydligare definition samt juridiska riktlinjer
– En stor del av de bedömningar av barn i behov av särskilt stöd som görs är idag godtyckliga. Mycket av detta torde ha sin anledning i att en tydlig definition saknas av vad begreppet egentligen innebär. Dessutom skulle tydligare juridiska riktlinjer underlätta arbetet och minska godtyckligheten, säger Lutz.
Lutz visar dessutom i sin avhandling att en förskjutning skett i fråga om vem som gör bedömningarna av barn som är i behov av särskilt stöd. Pedagogernas inflytande tenderar att minska över vart stödpengar ska placeras trots att det är just de som befinner sig närmast barnen och bäst kan tyda deras behov.
– En förskjutning av bedömningsprocessen har istället skett från pedagogerna till professioner med högre status, såsom, psykiatriker, psykologer och logopeder. Trots att dessa personer endast träffat barnet vid enstaka tillfällen väger deras bedömning tyngre vid avgörandet av var stödpengar ska placeras, säger Lutz.
Lutz misstänker att anledningen kan vara att yrket är kvinnodominerat och av den anledning är det alltmer andra faktorer som får styra bedömningen.
En konjunktursberoende definition
– Definitionen av vad som anses vara avvikande beteenden hos barn varierar i takt med de ekonomiska konjunkturerna och hur socialt utsatt barnets bostadsområde är. Det som anses vara ett avvikande beteende i en stadsdel och vid ett läge i konjunkturcykeln anses vara normalt vid andra omständigheter, avslutar Lutz.
Text: Åsa Persson
