Riksåklagaren anser att domare i större utsträckning bör ta ansvar för massmediekontakter i samband med uppmärksammade mål, men är tveksam till förslaget att inrätta särskilda mediedomare:
– Erfarenheten visar att massmedieföreträdare vill komma i direktkontakt med den domare som dömt i målet. Det är också denna domare som ytterst kan och ska avgöra vad som kan sägas i det enskilda målet utöver vad som framgår av skrivna skäl, skriver överåklagare Jörgen Almblad.
Förtroendeutredningen presenterades i november 2008 och föreslår bland annat att mediedomarna ska svara på allmänna frågor av juridisk karaktär från allmänheten och medierna samt ge stöd och råd till andra domare inför mediekontakter:
”För att på sikt möta utvecklingen när det gäller webbaserad information och kommunikation kommer det sannolikt att krävas djärvare grepp för att tillmötesgå medborgarnas krav på aktivitet och delaktighet”
Domarna ska enligt förslaget bevaka den lokala nyhetsrapporteringen och ”eventuellt reagera på ett lämpligt sätt om det skulle behövas, till exempel genom insändare eller debattartiklar”. Utredningen föreslår också att domarna ska få i uppgift att följa bloggar och inlägg på Wikipedia och vid behov påpeka eller rätta till felaktigheter.
I Holland finns sedan år 2005 ett system med mediedomare. Domarna är 75 till antalet, och finns på samtliga domstolar i landet. Systemet har i praktiken lett till att enskilda domare aldrig kommer i kontakt med företrädare för media när det gäller handläggningen av enskilda mål. De holländska mediedomarna förhandsgranskar även domar från medial synpunkt.
Johanna Haddäng
