JK konstaterar att utredningsåtgärden att hålla förhör under en förundersökning avseende yttrandefrihetsbrott är omgärdad av en strikt reglering i Sverige – bland annat råder frågeförbud. I detta fall har meddelaren uppträtt med namn och låtit sig filmas öppet i ett inslag och är därför inte anonym. I och med detta har journalisten heller inte tystnadsplikt.
– Det är främmande för svenska journalister att den som intervjuas skulle kunna ställas till svars för vad han eller hon säger. Det är därmed också främmande att journalisten själv skulle kunna höras som vittne om vad som sades eller gjordes under intervjun. Särskilt främmande torde det vara när de yttrandena som fällts inte heller skulle kunna utgöra brott i Sverige ens om de fällts i något annat sammanhang. Mot denna bakgrund får det anses strida mot svenska allmänna rättsprinciper att medge den begärda rättsliga hjälpen, skriver JK.
Ett avslag på begäran om rättslig hjälp hindrar dock inte att journalisten tillfrågas av svensk åklagare eller polis om han är villig att lämna uppgifter i ärendet för vidarebefordran till den sökande tyska myndigheten. JK återlämnar framställningen till Åklagarmyndigheten för beslut.
Beslutsfattare: Justitiekansler Göran Lambertz och Peter Winge
Källa: Blendow Lexnova